Glad i grytan

Språkpolis

2010-05-25T15:37:00.004+02:00

Det är ju inte mitt jobb, men jag är på dem ändå. Som en hök. Eller terrier. Eller en ivrig bäver. Eller något annat irriterande som hugger när som helst och skoningslöst. Jag har blivit något av våningsplanets språkpolis här på kontoret, vilket jag själv är ganska nöjd med eftersom självaste informationsavdelningen sitter mitt emot mig. Och det är ofta dem jag attackerar.

Senast idag var det en formulering på intranätet som störde mig. Alla nyanställda porträtteras med bild och en kort text. Nyligen har det börjat en kille som enligt texten sysslar med "löpning och skidåkning, både utför och på längden". Jag såg det självklart som min plikt att påpeka att den gamla idrottsgrenen utförslöpning nu för tiden får oförtjänt liten uppmärksamhet. Nu är texten ändrad.

Vad jobbig man är. Men kul.

Matplaner

2010-05-07T11:19:00.003+02:00

I afton Cajun.
För sisådär en 5-6 år sedan öppnade Marie Laveau på Hornsgatan. Jag var där med min syster och åt en himmelsk gårdsgriskorv som jag aldrig glömmer, och en del annat som kändes nytt och spännande. Nästan experimentellt. Och jag har för mig att skummet hade gjort sin entré på tallrikarna. Nu har köket bytt ägare och stil, och jag ser verkligen fram emot mitt "återbesök". En rejäl köttbit kanske, och så välja och vraka bland tillbehören.

Sen blir det födelsedagsmingel hos en kär vän. Kvällen är med andra ord fullspäckad, liksom resten av helgen. Vårstädning, teater och päron står på schemat. Och om bara några minuter Boeuf Bourguignon i lunchmatsalen.

Matning

2010-05-06T20:50:00.005+02:00

Nu förstår jag plötsligt alla dessa surdegsbloggare. Har man en eller ett par surgrunder i kylen så finns det alltid något att skriva om. Det är lite som att ha husdjur. Jag har just matat mina burkar. I dag var det inte så roligt. Mest något jag tvingades göra, och egentligen skulle ha gjort i går. Upptäckte också att mitt vetemjöl var slut, och mitt emellan tvättmaskinerna släntrade jag ut till Konsum. Där hade de inte rätt sort. Trendiga affären/baren/delin runt hörnet däremot. Check!

Bakåtlutad i soffan. Halvt dold under dator och halvtorra strumpor. Ser på Babel. Man kanske skulle ta sig en cognac? Eller turkisk yoghurt med honung och valnötter. Som ett snacks. Jag behöver också matas.

Matkurs

2010-05-05T18:25:00.003+02:00

Söndagens matkurs på Matlabbet var kul och maten blev väldigt god. Temat var asiatiskt, och även om jag har ätit mycket asiatisk mat, besökt flera länder, och till och från försökt mig på att laga maten, så dök en del ny kunskap upp. Jag hade inte full koll på umami, varifrån den kommer, i vilka ingredienser och matvaror den finns, och hur man kan använda sig av denna femte grundsmak. Sen kan jag väl tycka att allt har sin charm, och även om det är japanskt elegant att bara hälla lite varmt vatten över en alg för att få fram sin buljong, så finns andra storheter och poänger med att på diverse ingredienser från närmaste trädgårdsland och djurfarm koka sin fond. Här tyckte jag kanske att L raljerade en smula.

Men som sagt - maten blev god, och jag hoppas kunna ta med mig en del idéer till mitt vardagliga kök. Sen ligger trots allt svårigheten i att det i många fall krävs ett stort antal ingredienser. Även om de finns tillgängliga i många affärer här i stan, så blir det när man lagar mat för två lätt slattar över som står och blir dåliga. Och det är ju aldrig kul. Till en buffé, eller varför inte en picknick till sommaren, kan det dock bli utmärkta tillskott.

Säsongsstart

2010-04-30T17:24:00.002+02:00

Våren är här!

Valborg och tillställning hemma hos goda vänner i afton. Trevligt som tusan.

Trevligt är också ordet för det som har hänt sen sist. Även om det nästan känns lite senkommet och stereotypt, så har nu även jag blivit med egen surdegsgrund. Just nu ligger ett par härliga, ljumma, fluffiga råg- och vetesurisar med fikon och aprikoser på galler i köket. Efter ett par månader har mina grunder blivit riktigt livfulla.

Mycket annat har också hänt på matfronten sen sist. Stekar, grytor, soppor och såser har vuxit fram och ätits upp. Många härliga restaurangbesök har passerat, och middagar med goda vänner avnjutits. Nu står vi som sagt inför en ny säsong, och kanske återfinner jag nu skrivlusten här på sidan. Kanske med en recension av helgens matkurs hos Matälskaren.

Nya tider

2010-01-10T16:32:00.004+01:00

Sista glöggslattarna värms upp på spisen. Julgranen ligger i en påse nere på julgranskyrkogården, och det mesta av pyntet vilar i en låda på vinden. Några små ljuspunkter har vi kvar i lägenheten till tjugondedag Knut för att fasa ut oss en smula ur julmyset.

Nu träder vi så in i några mörka vinterveckor som man får försöka lysa upp med andra trevligheter. Vi har bland annat en helg på Hasseludden, en ostronprovning och en middag för att fira halvårsdagen för vårt bröllop inplanerat. Inte så illa för januari. Sen kommer februari med fastlagsdag och härliga semlor. Och så min födelsedag så klart!

I pausen

2010-01-08T15:57:00.005+01:00

Första arbetsveckan må ha varit kort, men ändå njuter jag nu i fulla drag då ridån kan gå ner för dagens första akt. Har ägnat största delen av dagen åt att analysera en i dessa bistra vintertider högaktuell marknad. Känns bra, och kanske börjar man ändå bli något av en expert. På något vis.

Andra akten inleds snart med pilgrimsfiske. In på hallen och leta. De ska få toppa en krämig risotto lite längre fram på kvällen. Och kanske smyger det i kassen ner någon liten getbrie eller liknande på vägen, även om min lekamen egentligen inte behöver gödas mycket mer efter julens njutningar. Men sinne och smak ska ju också få sitt.

Vintermorgon

2010-01-07T08:31:00.004+01:00

Första riktiga arbetsdagen idag. Inleddes med att jag vaknade alldeles för tidigt, med tankarna redan i full spinn. Kul att man inte behöver så lång startsträcka... Å andra sidan börjar jag redan nu, vid halvniotiden, bli trött och fundera på när jag kan ta mig en lunchpromenad. Har nämligen bokat en bok på Halléns antikvariat. En diktsamling av herr B. Brecht som är något av husdramatiker hemma hos oss. Kan vara kul att studera en annan litterär form av samme man.

I samband med arbetsstart är julen slut, och till helgen kastas den ut. Avslutet inleddes igår kväll med julkonsert i Maria kyrka där vår fina, goda vän M sjöng så vackert med sin kör. Påmindes då om varför hon sjöng på vårt bröllop också. Så otroligt duktig!

Nytt år

2010-01-02T16:14:00.003+01:00

Nu på väg hem till huvudstaden efter en veckas kringresande i södra delarna av landet. Släkt och vänner har öppnat sina hem för oss, och vi har njutit stort i deras sällskap. Jag inser att jag inte bara har att glädja mig över att få leva med M, utan även att jag därmed får dela vänskapen med alla dessa fantastiska personer. Till er alla som omfattas av detta, skänker jag ett stort tack och önskar er en fantastisk fortsättning på det nya året!

Några dagars ledighet kvar i nästa vecka, innan fålen åter står i sin sele. Tidigare nämnda omorganisation på arbetsplatsen, men i övrigt lär yrkeslivet trava på i vanlig ordning. Här på sidan hoppas jag kunna bjuda på fortsatta matövningar och intressanta betraktelser. Följ med under 2010!

Bra dag

2009-12-26T16:54:00.005+01:00

Mitt uppe i allt julfirande har dagen även gått i ett annat tecken. Eftersom min kära M fyller år får jesusbarnet ha överseende med att vi byter fokus för personkulten. Sång och presentuppvaktning, och nybakade scones på morgonen. Efter en kortare tur på stan avnjöt vi så vår numera traditionsenliga afternoon tea på Grand. Ett vansinnigt trevligt påhitt att med ett glas champagne, obegränsade mängder te och ett utsökt urval av snittar, marmelader och små bakverk betrakta hur skymningen sänker sig över Strömmen, Slottet och Sagerska palatset. I kväll blir det middag någonstans på Skånegatan. Nu korkar vi upp bubblet!

Vi har det riktigt bra.

Lillejulafton

2009-12-23T20:16:00.003+01:00

Tomtespår bildar förvirrade mönster över snötäckta tak. Tysta gator där bilar står inplogade längs vägkanten. Chokladen kring det senaste julgodiset stelnar sakta, och klapparna till släkten ligger inslagna under julgranen. Julefrid.

Och under klapparna, en detalj ur

min egenbroderade julgransmatta.

Fjärde advent

2009-12-20T23:26:00.005+01:00

Snön har fortsatt att falla över stadens gator och torg under helgen, och i går ökade vi på julstämningen ytterligare här hemma genom att ta in julgranen och koka knäck. I dag koncentrerade vi oss på att besöka våra vänner bakom kanalplan, samt att koka lakritskolan till julaftonens gottebord. En dag kvar till jullov!

En av våra ulliga vänner andas varmt.

Lakritskolan klar för leverans.

Som farmor

2009-12-18T10:46:00.004+01:00

Solen skiner och snön gnistrar på takåsar och kyrktorn. Man kanske skulle snöra på sig grillorna och slå några piruetter uppå Nybrovikens is.

Segrare

2009-12-17T19:01:00.003+01:00

Så har man avgjort kvällens musiktävling i samband med julbordet också. Illersnabb reaktion i kombination med erfarenhet och fördomar. Om uppgiften är att så fort som möjligt gissa refrängen, och killen har spelat alla tänkbara trubadurcovers men så långt helt lyckats undvika herr tonsättare T. Ledin, ja då finns det inte mycket att välja på inför sista låten...

Frossa

2009-12-17T15:01:00.004+01:00

Nog för att dessa tider brukar innebära sötsaker och frossa. Men det här är ju löjligt...

Till lunchen serverades till efterrät ostkaka med sylt och grädde. Sen hade vi kanelbullar över från mötet. Städfirman kom med en hink godis. En tårta ställdes fram efter att något projekt hade firats av. Snart är det förglögg. Sen blir det julbord. En helt vanlig dag på jobbet vill säga. För det är ju som M redan har konstaterat: "Det där är inget jobb, det är ett barnkalas!"

Lucia och annat

2009-12-16T08:44:00.004+01:00

Nu skriver jag någonting här bara för att det inte ska verka som om jag helt har försvunnit från den bloggande massan. Tiden flyter helt enkelt på som den ska, julförberedelserna fortsätter i lagom takt och nu har förutom lussebullar och saffransskorpor även pepparkaksmuffins och engelsk julkaka sällat sig till samlingarna som vi nallar av lite då och då. Klapparna är nära på ordnade, och måndag blir min sista arbetsdag.

Lucia förresten. Det är ju värt ett eget avsnitt. Väcktes tidigt på morgonen av ett alldeles eget och exklusivt luciatåg. Tre skönsjungande tärnor stod plötsligt i vårt sovrum med ljus i hand och krans i håret. Min älskade fru och jag turas om att orda luciafirandet. Nu får jag svårt att svara på det här tilltaget nästa år. M hade lyckats få upp sina goda vänner M och L ur sängbolstren för att ta sig till oss. Fantastiskt! Jag kände mig som en nobelpristagare på Grand, fast ännu mer rörd av all denna vänskap och kärlek. Sen blev det frukost med bullar och muffins, så det stod härliga till.

Senare på kvällen var M och jag dessutom på luciatåg i Katarina kyrka. Alla församlingens ungdomskörer var samlade, och gjorde ett mycket fint framträdande. Julstämningen tätnar...

Bakdag

2009-12-07T13:17:00.003+01:00

Söndagen blev en heldag i bakstugan. Lussebullar och saffransskorpor. Lägenheten fylldes under dagen av en härlig doftkombination bestående av saffran, stearin och glögg. Och att sätta i sig saffran i tre olika former på en dag hör ju inte till vanligheten, men det är sånt som får en att riktigt, med alla sinnen, förstå att vi närmar oss jul. Den tredje formen var såklart saffranspannkakan som fortfarande fanns kvar sedan fredagen.

De flesta bullarna är nu infrysta, men några lämnade vi framme och jag kunde därför njuta av en redan till frukosten i morse.

Långkok

2009-12-04T20:23:00.004+01:00

Ett lammlägg efter tre timmar.

Och på spisen vilar nu en gröt på ris, honung, mandelmassa, saffran, kanel och kardemumma. Lite senare tillsätter vi ägg och lite mjöl innan det hela bakas i ugnen, sen blir det till att öppna salmbärssylten... Glögg till det?

Är det fredag i advent så är det.

Stämningshöjning

2009-12-02T09:36:00.006+01:00

Bit för bit, steg för steg. Sakta men säkert ökar julstämningen där hemma. I går sammanstrålade jag och min älskade M efter jobben och spontanhandlade fler ljusdekorationer. En gammal adventsljusstake hade tvingats sjukpensionera sig, och behövde ersättas. Därtill kom en ny adventsstjärna till vardagsrummet. Färgglad, handgjord i återvunnet material, utan barnarbete och under skäliga arbetsvillkor. Så fick man sig lite korrekthet och gott samvete så här i juletid också. Och så stearinljus till den femarmade golvkandelabern. Silverfärgade.

Denna lyckade shoppingrunda, samt det faktum att vi äntligen återfått vår CD-spelare efter tre och en halv månad hos reparatör (utan åtgärd), firades med middag på vad vi härmed utnämnt till vår bästa kvarterskrog: à la Crêpe. Trevlig stämning, gott och på överkomlig prisnivå för att bara kunna slinka in när man inte orkar handla eller när fantasin tryter.

På detta sätt ska julen inledas

2009-11-30T19:13:00.004+01:00

Vi är tillbaka från en helg på Grythyttans Gästgifveri. Jag säger japp, jajjemen, jorå, absolut, bra så, det här gillar vi! Mysig omgivning och miljö, trevligt bemötande, kunnig personal och väldigt god mat. Så enkelt vinner man våra hjärtan. Och inte gjorde det saken sämre, att de någonstans på vägen råkat omvandla vår bokning av en 4-rättersmiddag till en 7-rätters. Häpp!

Och så passade vi på att ta en runda på Grythyttans lokala julmarknad, shoppa loss i antikvariatet, göra ett besök på Måltidens hus och se deras berömda kokboksmuseum. Slutligen tog vi en omväg till Bredsjö fårosttillverkning innan vi vände hemåt. Tyvärr hade fåren gått in för säsongen, men det lilla kafét var öppet. Som enda gäster åt vi ett par smörgåsar där och köpte med oss ett par lagrade grönmögliga till kvällens glögg och pepparkakor.

Acceleration

2009-11-27T11:03:00.004+01:00

Nu kan snart ingenting hejda det längre. Närmandet accelererar för varje minut, och det börjar liksom bubbla och vissla inom mig. Firandet av väntans tid står på tröskeln. Advent. På andra sidan väggen, i fikarummet, sätts det upp vita, lysande stjärnor i fönstren. Och på andra sidan gatan har man redan tidigare i veckan börjat pynta för fullt. Glöggen står som sagt och mognar där hemma, och lystna blickar och torra strupar ska snart äntligen få sitt. Julgransmattan kommer närmare sitt sista stygn för varje dag som går.

Nu är det bara timmar kvar innan helgen kommer, och därmed en explosionsartad start på årets mysigastes och mest traditionella frossande. I kväll går vi på julmarknad på Hovstallet, och i morgon bär det av till ett julpyntat Grythyttan för en god och avkopplande helg. Gourmetmiddag och övernattning kommer på söndag att avslutas med ytterligare julmarknader och fårgårdar på vägen hem. Och eftersom jag vägrar pynta där hemma före första advent, kommer kvällen att vikas helt för detta och en första avsmakning av glöggen.
Och det här är bara början...

Anka

2009-11-26T09:11:00.005+01:00

Dagens tidningscitat (Di) är till skillnad från gårdagens ett exempel på när det blir lite tokigt. En hederlig gammal tidningsanka, helt enkelt.
Det är en vd för ett familjeägt investmentbolag, som säger sig vara väldigt intresserad av att köpa "mindre spännande företag". Något säger mig att han menar företag som är små och intressanta. Fast jag lägger inte alls skulden på vd:n. Tidningen kunde ju ha kostat på sig ett komma, kan man tycka.

Högt och lågt

2009-11-25T09:47:00.003+01:00

Det är ett tecken på att uttrycket "det är låga odds för det här" oftast används fel, när man reagerar och måste läsa samma mening två gånger när det här med odds för en gångs skull används rätt. Det är representanten för fordonsindustrins underleverantörer som i tidningen i dag uttrycker att det måste anses vara väldigt höga odds för att det ska kunna vända för Saab.

Matig helg

2009-11-22T15:42:00.005+01:00

Lite sömnig söndag, som sig bör. Var på kalas i går, som jag snart ska återkomma till. Först vill jag bara skryta om en väldigt trevlig middag som jag komponerade och lagade till i fredags. Under en utbildning i ett nytt datasystem vi har på jobbet, lyssnade jag inte mycket på vad som sades eftersom jag samtidigt planerade vad vi skulle äta på kvällen. Så snart kursen var klar svängde jag in på Östermalmshallen och sen Göta Fisk för att handla vad som behövdes.

Middagen inleddes med en härlig räkbisque gjord på rökta och kokta räkor. Skalen fräser man ett tag med charlottenlök och morötter, innan man slår på kryddor, vin och vatten och låter det hela småsjuda ca 20 minuter. Soppan silas av och får sedan koka upp med grädde, innan den slutliga piffen sätts med lite citron och cayennepeppar. Smakas av med salt. I med räkstjärtarna så att de blir varma och servera.

Huvudrätten bestod av lammkotletter, rödvinssås och en rotfruktsgratäng med potatis, lök, vitlök, morötter och palsternacka. Och så några stekta trattkantareller. Till efterrätt hade jag hittat på en liten tartlette med choklad- och digestivebotten, vaniljkesella och saffranskokt päron. Toppades med rostat mandelhack. Lite senare serverades även en liten osttallrik, så klart.

Sen kom lördagen. Firade ett 15-årsjubileum tillsammans med 9 goda vänner, och gjorde det med förra årets nobelmiddag på Stadshuskällaren. Tyvärr måste jag säga att det hela var överprisat. Grejerna som serverades var det väl inget fel på, men vad man får kan inte alls sägas motsvara priset. Känslan är lite tråkig och daterad i både upplägg, tillbehör och fantasi. Vi undrade också lite stilla när man ska våga servera snaps till förrätten på Nobelmiddagen...

Senare på natten smög jag in på den 20-talsfest som min älskade fru var på. Eftersom jag själv kvällen till ära ändå var iklädd frack, smälte jag in väl i sammanhanget. Med ett litet sherryglas i handen och några lika eleganta som improviserade charlestonsteg var jag och min vackra M, iförd äkta 20-talsklänning, som tagna direkt ur den glada epoken. Väl hemma på nattkröken var det bara att värma upp lamm- och gratängresterna från fredagen till en liten vickning, innan sängen välkomnande omfamnade oss.

Drivor

2009-11-19T10:58:00.004+01:00

Högarna växer. I våras gick jag en kurs i kontorsadministration. Skulle man kunna kalla det. Hur man ska hålla ordning och reda, och ständigt ha rent på skrivbordet och i e-postlådan. Det gick bra i början. Riktigt bra. Jag var stolt under våren, och hade tillförsikt efter sommaren. Jag tyckte att jag hade lärt min någonting. Någonting jag nu plötsligt måste ha glömt. För nu växer det igen. Både på skrivbordet och i inkorgen trängs diverse material av olika vikt, och den där strukturen som spirade ikapp med grönskan tidigare under året börjar döljas bland bråten. Nu väntar jag på snön. Då, när den börjar falla, kommer jag att öppna fönstret och låta den svepa in över pappersdrivorna. Sen kommer jag att sitta här i mitt vinterlandskap och sakta, sakta invänta julledigheten...

Goa Götet

2009-11-17T09:09:00.003+01:00

Sitter här och ska skapa nya dokument om framtiden och arbetsplaner för att förbättra världen. Och näringslivet i Sverige. Känner mig seg och grusig, och värmer upp fingrarna med ett litet inlägg här på den mindre känsliga bloggen i stället. Här, där man inte minst kan tillåta sig diverse stilistiska grepp...

Göteborg. Evert Taubeland! Ljusfest på ett julpyntat Liseberg. Trendträngsel och kändisspotting på Familjen ackompanjerade en härlig måltid på skaldjurssoppa, hemgjord korv, älgentrecôte med spetskål och bakad gräddfil med björnbär. Vänhäng under en internationell lördag som innehöll Vodou från Haiti, filminspeling modell Bollywood, grekisk helafton, engelsk pub och "No Nation Lounge"-stämning i sammetsrött chambre separé sent in på natten. Söndagen avrundades med Hagas berömda jumbobullar. Staden har uppenbart en hel del att erbjuda, och vi har redan ett par punkter som ska bockas av nästa gång. Och Evert kan man ju aldrig få för mycket av!

Helgen var fullspäckad som ni förstår, och galet trevlig och kul. Tågresan hem något avslagen med en åksjuk fru i bagaget, men ändå med humöret på topp. Nu väntar Grythyttan bakom nästa krön, och det blir det verkliga startskottet inför julen!

Uppdatering

2009-11-12T00:03:00.004+01:00

Jag har slarvat och misskött mitt bloggande. Men det är inte lätt det här med ständig uppdatering. Varför skriver man och hur ska man variera sig?

Det är klart att jag kanske borde ha skrivit några rader om de där fantastiskt välhängda biffarna från Östermalmshallen, min tretimmars Boeuf B, en historisk betraktelse över Gustaf A-bakelser genom tiderna, eller påtalat någon av alla de tokiga felsägningar jag hört på sista tiden. Men det har liksom inte blivit av. Vi får väl se om jag bättrar mig. Och när...

Kanske kan den kommande helgen ingjuta ny inspiration. En minisemester till Göteborg står på programmet och ett par dagar med våra kära vänner från Skåne. Det är alltid lika härligt att umgås med det här gänget, och veckan har varit en lång väntan och längtan till lördagen då vi får träffas. Men jag och min hulda hustru åker redan på fredag. Tanken är att sväva in på Evert Taubes värld på fredagseftermiddagen, och sedan avnjuta middag på Familjen och drink på Björns bar. Om ork och tid räcker till ska jag även försöka hinna med Fiskekyrkan på lördagsförmiddagen innan det gemensamma programmet tar vid.

Något av allt detta bör väl kunna leda till inlägg - så ge inte upp. Jag återkommer!

Från tid till annan

2009-11-02T22:37:00.003+01:00

Det har gått några dagar utan inlägg. Skönt för både er och mig kanske...

Skulle ha gått en matlagningskurs hos Matälskaren i helgen, men det blev tyvärr inställt. Hoppas på ett nytt tillfälle inom kort. I stället fick söndagen bli lite av en hyllning till mormor. Småkaksbak och brodyr av julgransmattan. Jag blir lycklig av att känna att jag för traditioner vidare!

Soppa

2009-10-29T12:30:00.002+01:00

I går fick jag i uppdrag att välja och tillaga en rätt ur senaste numret av Må Bra. Förr kunde jag knappt tänka mig en måltid utan grädde, men jag har lärt mig mycket de senaste åren. Jag hittade en fänkålssoppa som blev riktigt god. Kanske för att att det delvis ändå var en del ädelost i den...

2 gula lökar
3 stånd fänkål (ca 700 gr)
2 potatisar
2 buljongtärningar
8 dl vatten
100 gr. ädelost
finskuren gräslök.

Mjuka upp den hackade löken i lite olivolja. Skiva ner fänkålen, och tärnade potatisar. Låt koka i buljongen tills allt är varmt, tillsätt ost och mixa soppan. Blanda slutligen ner gräslöken före servering.

Det är mycket soppa nu. I kväll blir det ärtsoppa med ärtgänget. Nya sånger om denna gudaspis är diktade, och enligt uppgift har D. satt igång bastun...

Det närmar sig

2009-10-27T21:42:00.002+01:00

Nu är glöggen färdigblandad och upphälld på flaskor. Juldofterna sprider sig och ger löften om vad som komma skall. Russinen som legat i sprit och kryddor är tillsvidare omhändertagna för att inom kort förhoppningsvis bli ingredienser i en kaka. Vi får nog leta lite efter spännande recept tror jag.

Bojkotta Coop

2009-10-26T22:22:00.004+01:00

Nu har det verkligen gått för långt. Vi närmar oss allhelgonahelgen, en höstmörk högtid som lämpligen ackompanjeras med en mustig pumpasoppa eller smakrikt vilt. Sen kommer Mårten och traditionsenlig gås, svartsoppa och äppelkaka. Därpå den tyngsta av högtider och mattraditioner - julen. Från och med nu, och resten av hösten och vintern finns så mycket att bygga de kulinariska templen på, och vad väljer Coop att göra. Jo - de marknadsför utan att skämmas säsongens första semlor. Hur kan de? Jag är nära en bojkott mot detta kulturhäcklande och hänsynslösa företag som uppenbarligen helt saknar känsla för den gastronomiska kulturhistorien utan i stället med berått mod utför lustmord på densamma. De har därmed i mina ögon helt visat sin fullständiga olämplighet att över huvud taget ägna sig åt något som har med mat att göra. Fy!

Tack för maten

2009-10-25T10:23:00.003+01:00

Underbart. Ett besök på Matbaren är faktiskt en matupplevelse. Varje rätt en fin komposition med välkomponerade smaker. Utsökta dryckesval från servitrisens sida ackompanjerade detta, och egentligen hade jag velat sitta kvar och bara beställa in mer och mer... men det får bli återbesök i stället.

Om nu varje rätt var god i sig, var det ändå en mer generell upplevelse som överraskade mig mest. Av någon anledning tyckte jag mig känna många fler smaker, och dofterna från varje tallrik som kom in på bordet verkade tydligare och finare än vanligt. På något sätt bidrog helheten i allt från lokal, stämning, mat, presentation och mer till skärpta sinnen och största uppmärksamhet.

Ett par små skönhetsfläckar i servisen gör inte mig någonting, och det enda jag skulle vilja diskutera med mäster D. är den rostade löken på ett par av rätterna. Finns det inget alternativ? Som sagt, en mycket skön restaurang med utsökt mat, och jag kommer att återvända. Förhoppningsvis många gånger.

Bara mat

2009-10-24T13:57:00.002+02:00

Det blir inlagd strömming till lunch. Toppen på hårt bröd. Enkelt och gott.

I kväll blir det också gott, tror jag. Och möjligen lite mindre enkelt. Då är det nämligen dags för oss att äntra Matbaren på Blasieholmen tillsammans med min syster och svåger. Jag ser fram emot en upplevelse!

Som i en sång

2009-10-23T20:58:00.003+02:00

Min fantastiska fru mötte mig med en underbar måltid.

Räktoast. Skånsk kalops. Cocospunschparfait.

Hon är flickan som gör allt för att göra mig lycklig!

Och hon lyckas.

Nu är det hjort

2009-10-22T20:42:00.003+02:00

En heldag i scenario- och omvärldsanalysens tecken. Dessutom både gratislunch och dito middag. Hjortfilé är väldigt trevligt. Varför äter man inte det oftare? Med lingonkokta svartrötter. Gott. Men det hade ju varit ännu roligare om de varit hjortronkokta...

Belöningen

2009-10-21T17:26:00.004+02:00

Min belöning blev på vägen hem en shoppingrunda som resulterade i två flaskor billig hojtarolja, en kvarting explorer och en påse pomeransskal. Och vad innebär det? Jo, att glöggen snart står på lagring efter tillsats av lite andra kryddor ur skåpet. Julen närmar sig.

Luktar illa

2009-10-21T14:31:00.005+02:00

Det är inte grytan i sig som stinker, men eget beröm kan ju göra det. Har jag hört.

Och ett inlägg som det här hör ju egentligen inte alls hemma på den här bloggen, men jäklar vad jag känner mig nöjd efter förmiddagens möte med diverse aktörer inom och kring min "bransch"! (nu talar vi yrkesmässigt).

Måste nästan hitta på ett sätt att belöna mig själv...

Gammal mat

2009-10-20T20:17:00.002+02:00

TV8 är en kul kanal. Har ni sett "Two Fat Ladies"? Dessa härliga damer, Jennifer och Clarissa, som kuskar runt på sin motorcykel. Och så lagar de så fantastisk traditionell brittisk mat. Jag undrar om jag någonsin kommer att tillreda alla deras "puddings & pots", mycket fyllda grejer, men programmet är otroligt skönt att se på och inspirerar med sina historiska fläktar.

Bränsle

2009-10-20T10:56:00.004+02:00

I dag har saker och ting gått slag i slag under morgonen och förmiddagen. Möten, texter, telefonsamtal, e-post och annat har avlöst varandra i ett jämnt tempo och nära på sömlöst. Därmed är det mesta av dagens givna måsten avklarade, och eftermiddagen kan bli mer fokuserad på kreativitet och reflektion.

Men först en lunch på stan med en god vän som är föräldraledig. Kulturhuset verkar vara omtyckt av den kategorin lunchätare, mest eftersom det finns gott om plats för vagnar. Så dit ska vi gå. Man kanske skulle passa på att smita förbi någon utställning... Det borde dessutom kunna fungera som bränsle för eftermiddagens nyss nämnda arbetsuppgifter.

Konferenslunch

2009-10-19T17:20:00.004+02:00

Det blev helstekt fläskkottlettrad med potatispuré och sås. Under fläsket gömde sig också en liten hög av savoykål, liknande den jag själv brukar sno ihop. Den kunde det ha fått vara mer av. Ingen större kulinarisk upplevelse även om det var helt ok, särskilt med tanke på att de ju skulle servera drygt 300 portioner på kort tid.

Och eftersom kål är bra, blir det stuvad vitkål i kväll.

Nytt och minnen

2009-10-19T08:31:00.004+02:00

I dag är det heldagskonferens på Clarion Sign. Intressanta talare och debattörer, men jag är som vanligt mest intresserad av vad vi får till lunch... Efter att tidigare ha gjort filmjobb för hotellet vet jag att de lär ha en fantastisk buffé, men jag tror mer på att vi får en serverad sittlunch.

Det regnar här i Stockholm i dag. Jag hade självklart hellre förlängt helgen uppkrupen i soffan tillsammans med min fru och päronpajen från i går kväll. En päronpaj som efter vissa äventyr ändå blev härligt frisk och kladdig. På samma gång. Det påminner mig också om en historia från förr om en brinnande päronpaj i Solna. Den måste jag få berätta för er. Nå'n gång.

Skön söndag

2009-10-18T17:33:00.004+02:00

Som hundvakter tillbringade vi nästan fyra timmar tillsammans med underbart mysiga och snälla Daphne. En lång promenad rund Söder och ner till Gamla Stan.

Efter återlämnandet avslutade vi söndagens utflykt med sen lunch på Mårten Trotzig. Lammlägg och ett glas rött återgav krafterna, och nu värmer vi upp oss med en varm och kryddig whiskeydrink.

Sysslor mm

2009-10-17T19:30:00.003+02:00

Gårdsstädningen gick föredömligt fort. Crêpelunch med kusinfamiljen. Sen har julbrodyren äntligen kommit igång (bildbevis utlovas framöver), och nu sätter vi av mot En Ful och En Gul för en brakmiddag. I morgon är vi hundvakter. Vilken härlig helg det här utvecklas mot att bli!

Jag hade fel

2009-10-16T22:38:00.006+02:00

Här sitter jag och tuggar på min gamla hatt...

Grannkvällen ute i regnpisset blev vansinnigt lyckad! Vi byggde regnskydd, tände grillen och öppnade ölflaskorna. Sen var festen igång. Skönt häng med ett litet men glatt gäng. Kylan bekämpades med förutom värmen från grillen, även varm Pucko spetsad med Grönstedts trestjärniga. Så ja - jag tog ut en besvikelse i förväg, men så är det ibland. Man vet inte sitt eget bästa.

Men nu är vi hemma i värmen, och det känns också väldigt skönt.

Alternativa kvällar

2009-10-16T15:49:00.003+02:00

Nu hör jag hur chefen i rummet intill planerar krabbköp inför kvällen, men jag blir inte alls avundsjuk. Nä, när man nu är med i brf-styrelsen och gör en massa jobb för sina grannars skull, är det klart man hellre tillbringar några kalla, blöta (utvändigt) timmar ståendes med en bränd eller ofärdig chorizo i näven tillsammans med dessa gnällspikar, än att krypa in med sin älskling i värmen och dela på en låda skaldjur och en flaska vältempererat vin. Vi skulle ha lagat en liten uppvärmande soppa till förrätt, och efter krabban och havskräftorna njutit av en nybakad ljummen äppelpaj.

Det kommer flera chanser och nya kvällar, jag vet. Men just nu känns det tröstlöst...

Plikthelg

2009-10-16T08:34:00.003+02:00

Bostadsrätt. Det innebär vissa förpliktelser. Som att vara med på städdagar till exempel. I morgon är det så dags för höstens tillfälle att visa sig aktiv och händig. I iskyla och snålblåst ska gården sopas, möbler oljas, ogräs rensas och cyklar bäras. Uppslutningen är inte total. Man kan fundera kring varför det inte är mer än en fjärdedel av oss som delar så mycket som kommer vid dessa tillfällen. Och nästan alltid samma fjärdedel. Nåja, folk har ju så mycket för sig nu för tiden. Och hur skulle det se ut om 80 figurer sprang rung och försökte göra någon nytta?

Som upptakt till denna arbetsplikt festar vi enligt traditionen loss på gården kvällen innen. Det vill säga i dag. Prognosen säger 2 grader och regn. Mysigt. Korvgrillning och spetsad Pucko. Veckans kulinariska höjdpunkt.

Hurra!

2009-10-15T20:54:00.003+02:00

Pannan puttrar stilla.

Sakta smälter fetan.

Feta

2009-10-15T11:38:00.003+02:00

Glöm inte att i dag är den stora dagen! Fetaostens dag. Rapportera gärna från firandet runt om i Sverige och Europa! Själv ska jag definitivt frossa i feta framåt kvällen. Frågan är hur.

Klang och jubel

2009-10-15T08:44:00.002+02:00

Fläkten går!

Nu är det bara att sätta igång den tunga matlagningen igen.

Direktrapportering

2009-10-15T08:22:00.004+02:00

Just nu står det en elektriker i vårt kök och fipplar med fläktkontakter. Det går sådär... Han tester det ena efter det andra, men bara en gång har huvudsäkringen gått. Nu har han hämtat fler grejer i sin bil. Håller tummarna...

Bagatell

2009-10-14T13:44:00.003+02:00

Jag blev plötsligt sugen på ost, där jag sitter på mitt kontorsrum. Läste nämligen i ett dokument om en man vid namn Chichester. För visst låter det som namnet på en ost? Men vid en kort sökning på nätet dyker ingen sådan koppling upp. Jag funderar ändå på att gå in till någon välsorterad handlare här i stan och be att få smaka på en vällagrad Chichester...

14 oktober

2009-10-14T08:23:00.002+02:00

Snön virvlar utanför kontorsfönstret. Vått på marken.

Aftonsken

2009-10-13T17:55:00.003+02:00

Nu är ljuset helt parallellt, och fåren kastar långa skuggor över västgötaslätten.

På hemväg

2009-10-13T16:51:00.004+02:00

Jag har nu vänt åter mot huvudstaden. Solen skiner och längs banvallen bländar träden med sina gröngula, brandgula, djupröda höstlöv. Mötet jag bevistade var delvis intressant. Mot slutet ovanför mitt huvud. Eller snarare vid sidan om, eftersom just det sista ämnet inte alls var inom mina områden. Tyvärr verkade det gälla några fler i auditoriet, så frågestunden blev onödigt tyst. Trist när föreläsaren nu var inrest från Nederländerna.

Lunchen som serverades med utsikt över ett glittrande hav i hamnen vid gamla Arendalsvarvet, bestod av diverse småplock. Jordärtskockssoppa med stekt bacon och kantarell (serverad i snapsglas), små västerbottenpajer, patétärningar, basilikainlagd sill, kavringssnittar med matjessillsmousse, tunnbrödstrutar med rökt makrill. Mycket smakrikt och trevligt, och efter ett par vändor till buffébordet till och med ganska mättande.

Nu stundar ett par timmar på tåget, innan det blir supé med goda vänner någonstans i Vasastan.

Vindiskussion

2009-10-13T07:11:00.006+02:00

Tidig morgon. Tåget de har satt mig på rusar genom Södermanland i riktning mot Göteborg. Kaffe och frukost, samt uppkopplingen till nätet gör att resan går fort, men varför glömde jag min iPod?

Såg för övrigt i helgen att C-J Granqvist och Hans Riese bidrog till diskussionen om gårdsförsäljning av vin i helgen. Bra så. Jag är som sagt för. Systembolagets förslag till lösning verkar på ett sätt rimlig utifrån monopoltanken, men som helgens skribenter påpekar, medför den sannolikt i många fall orimlig administration och ondödiga kostnader. Och dessutom verkar det krävas en del undantag för att försäljningssituationen ska bli någonting värd. Politiskt lär våra representanter stå minst sagt splittrade i frågan, och det blir spännande att följa utvecklingen. Om det blir någon.

På kurs mot Asien

2009-10-12T13:18:00.003+02:00

Den här kursen ska jag och min fru gå. Det blir kul!

Det lagas ju mycket mat i grytans kök, och jag är övertygad om att lite professionell vägledning kommer att stimulera till nya övningar och krumsprång kring spisen. Spännande helt enkelt, och vi tackar redan på förhand vår gode vän som skänkt oss möjligheten!

Rapport från övningen följer säkert.

Så gick det

2009-10-12T09:51:00.004+02:00

Golonka. Förbålt trevligt!
Har ni möjlighet, så förbeställ denna rätt för ett lämpligt sällskap nästa gång ni ställer stegen till Café Piastowska. Denna beskickning i ingenmansland. Lördagskvällen övergick till söndag, och av fläsk och äppeldrinkar mättade tågade vi ut i natten med slokande mustascher och strålande humör.

Lördagslägg

2009-10-09T12:38:00.003+02:00

I morgon blir det Golonka. Bara så ni vet. Grisknä på polska. Surkål. Rödbetssoppa och äppelmunkar. Vodka och kaffedrinkar.

Ah! Klow!

Energi

2009-10-09T09:38:00.003+02:00

Det är härligt med kreativa morgonmöten. Då känns det snabbt som att man har uträttat någonting viktigt. Går det riktigt bra, kan det ge energi som spiller över på resten av dagen. Hade just ett möte med nya verksamhetsansvariga, och jag tror att vi är på helt och hållet samma linje för hur arbetet bör bedrivas i framtiden. Generellt. På ett övergripande plan. Med lite tur och god vilja leder det till kul möjligheter under kommande året.

För att nu upprätthålla den goda känslan, gäller det att fortsätta med energigivande arbetsuppgifter resten av dagen. Samt att börja planera kväll och helg...

Hoppiland

2009-10-08T13:58:00.004+02:00

Jag fick landgång till lunch i dag. Det är inte så ofta. Mannen som beställt dem hade till och med mötts av undran och närapå ifrågasättande från köket. "Landgång? Det var länge sen..."
Jag uppmuntrade honom till att ihärda, och fortsätta med denna beställning vid olika tillfällen. Det är ju tråkigt om gamla klassiker helt försvinner. Samtidigt fascineras jag under själva måltiden av denna skapelse som är en form av smörgåsbord i miniatyr. En meningslös brödplatta med många olika pålägg från ägg till ost som ligger om lott med varandra. Det är svårt att hålla isär ingredienserna, och brödet räcker liksom inte till.

På senare tid har jag dessutom uppmärksammat att smörgåstårtan börjat komma till heders igen, om än i en kanske mer modern tappning.

Från det ena till det andra

2009-10-08T08:56:00.003+02:00

Försöker lägga gårdagens fläktdebacle bakom mig, även om det grämer mig att saker och ting ska behöva bli så krångliga. Det positiva är väl att utmanas till att laga ickeosande mat, samt att vi kan gå ut och äta med ännu godare samvete...

Nåväl, livet går vidare. Jag ska, hör och häpna, i dag för första gången lämna in slipsar på kemtvätt. Har fått ett värdefullt tips om inrättning från chefen, så snart ska mina undanhängda fettbefläckade kravatter vara som nya igen. Det är ju trist när en slips för åtskilliga hundralappar efter bara ett par gångers användning av sås och spill blir solkig och ful.

Geten lever

2009-10-07T14:02:00.003+02:00

Som sagt. Än är geten inte död...

Måste få hem en hantverkare till. Nästa vecka. Till dess ingen fungerande fläkt alltså... Vi får helt enkelt leva med lite sämre inomhusluft ett tag.

Man kanske får trösta sig med champagne ändå?

Fläktskumpa

2009-10-07T13:09:00.003+02:00

Jag tillhör inte de personer som gärna firar saker och ting i förväg. Men nu är det nära. Vår nya köksfläkt håller efter mycket om och men på att monteras där hemma, och på vägen har jag både haft med fantastiska och mindre fantastiska människor att göra. Service är ett begrepp känt för många, men inte alla...

Killarna på plats verkade hur som helst riktigt bra, så nu håller jag tummarna (jobbigt att skriva med knutna nävar). Nu är frågan om jag vågar gå direkt till champagnefirandet som min fru har bjudit in mig på efter jobbet, eller om jag kommer ha ett behov av att gå hem och kontrollera monteringen först. Det lutar åt det andra, eftersom jag som sagt alltid har levt efter den gamla devisen: "Man ska inte ropa hej, förrän geten är död."

Champagnen var det ja. Kvarnen har ett kanonerbjudande på uteserveringen...
Är det för kallt där får man väl gå in på restaurangen, där deras Oktoberfest pågår.

Kamp

2009-10-06T13:48:00.003+02:00

Jag håller med Jens Linder helt och hållet! Ämnet har ju seglat upp här förr, och det kan inte nog upprepas hur viktigt det borde vara att korrigera hur vi värderar mat och betydelsen av god kvalitet på det som serveras i skola och omsorg.

Upp till kamp!

Informationssamhället

2009-10-06T08:57:00.004+02:00

Det slog mig i dag att mina morgnar kan bli ganska informationsstinna. Men i vilken utsträckning det gör mig välinformerad är kanske mer osäkert.

Först vaknar jag av att klockradion startar inställd på P1. Nyheter och ofta en debatt. I morse om skuggbudgteten. Initierat och intressant, men själv är jag i någon form av halvdvala och drömfiltret är därmed inte helt avstängt.

Sen kan det bli lite DN vid köksbordet. Sannolikt blir det då mest rubrikläsning, med eventuellt någon ingress. Och det är ju som alla vet inte säkert att en rubrik helt återspeglar någon verklighet.

Metroläsningen i tunnelbanan är i första hand ett tidsfördriv, men kan ge goda uppslag.

Har jag inte ätit frukost hemma, går jag in på mitt frukostfik. Där har killarna TV4 påslaget, och kommenterar alltid den nyhet som speglas just då. Ett skönt filter för att få en känsla för vad som är viktigast för tillfället. I dag handlade det om en kvinna som fått sitt ögonlock opererat, i stället för sin starr. Enligt uppgift var hon nöjd.

Anländer således till arbetsplatsen full av information, som jag i många fall inte vet hur jag ska hantera. Det som hänger sig kvar bäst i minnet från den här morgonen är nog ändå brudklänningen i vit choklad som kommer att visas upp på chokladfestivalen på Nordiska museet i helgen. Förra året var kön för lång för oss. Vi får väl se om vi gör ett försök den här gången.

I afton P1

2009-10-05T17:55:00.001+02:00

Nu blir det radiounderhållning! Kära vännen L har åter haft godheten att ordna biljetter till inspelningen av "På minuten". Håll öronen öppna framöver, så kanske ni hör grytans sjudande, bubblande skratt i er radio inom kort...

Jubileumsdagar

2009-10-05T14:10:00.003+02:00

Som ni såg firades kanelbullens dag med bullar och bak hemma hos oss i går. Möttes också av en annons i tidningen som nu förkunnar fetaostens dag den 14 oktober. En hyllning till att det var det datumet (nu har jag glömt vilket år) som EU-kommissionen slog fast att namnet endast kan användas för äkta grekisk fetaost. Hurra! Men hur ska det firas? Förslag från er?

Och är det här en trend? Kommer vi att få se fler maträtter och ingredienser med egna dagar? Det finns ju redan ett antal exempel på detta, men hur långt kan det gå...? Vilken ingrediens eller maträtt vill du se särskilt firad?

Kanelbullens dag

2009-10-04T16:16:00.004+02:00

Kavlad deg med smör, socker och kanel.

Degen rullad och skuren.

Bullarna bakade och klara.

Vi hade inget pärlsocker hemma, men rosa små hjärtan är aldrig fel.

Grytan har landat

2009-10-03T14:16:00.003+02:00

Hemma igen. Skönt att åter trampa hemstadens mark.

På planet läste jag den där tidningen som alltid ligger i stolsfickan framför en. Där hittade jag det här. En festlig produkt, som jag vid något tillfälle faktiskt har saknat. Pulvervin väcker helt klart en del funderingar och fantasi. Jag är mycket spänd på hur det smakar, och rykten säger att man nästa år kommer att lansera öl i samma form. Det tror jag att jag ska bjuda ölkännarna i bekantskapskretsen på någon gång.

Läste också en artikel om saffran, och inspirerades till att satsa på kanske bättre produkter än det man köper på konsum. Någon som vet om det lönar sig, och var man hittar bra alternativ? Kanske går det att hitta intressanta produkter på nätet?

Andra dagen

2009-10-02T08:44:00.003+02:00

Tillbaka i mötesrummet. Goda minnen härifrån trots molande huvudvärk och skräckblandad förtjusning i går. Jag fick uträttat vad jag skulle, och bidrog till förtydliganden.

Efter mötet tog jag en rejäl promienad till Les Foudres, restaurangen där vi skulle ses lite senare. Maten helt okej, men kanske var stämning och service mer värd. Eftersom jag kom tidigt hann jag också njuta lite extra av detta. Artigt och vänligt bemötande, en stund i enskildhet i soffruppen med en Leffe Blonde, min bok och en udda utsikt. Matsalen ligger i en källare, och bakom stora glasfönster ståtar de gigantiska vinfaten som gett restaurangen sitt namn.

Som aptitretare serverades bland annat en liten sallad på tunnt, tunnt skivad blomkål med finhackade kastanjer. Den tyckte jag mycket om. De anisflamberade jätteräkorna till förrätt var trevliga, men inte mer än så. Ankan som jag åt till huvudrätt hade fin smak, men det blev lite väl trångt på tallriken med både anka, lättkokta grönsaksjulienner, potatiskroketter, lingonäpple och sås med smålökar.

Nåväl, den distingerade fransmannen (som självklart heter Jean-Pierre) mittemot mig lotsade oss rätt bland vinerna, och vi hade ett trevligt samtal kring svensk teater, franska viner och längenhetspriser i Europa.

Var är jag?

2009-10-01T12:59:00.002+02:00

Mötet är ett nytt sammanhang för mig.
Jag balanserar mellan fullständig överblick och totalt främmandeskap. Festligt och skrämmande.

Nu är det lunch...

På plats

2009-10-01T09:47:00.003+02:00

Uppkopplad, på plats i mötesrummet.

Morgonen lagom långsam, med den planerade frukosten och kort bussresa. Men förutom min älskade fru saknar jag också P1 på morgonen. Kanske skulle kosta på mig en uppkoppling på rummet för nätlyssning.

Hotellet är ok, men det är vad jag och en god vän brukar kalla "filthotell". Det är när man får - förvisso rena - lakan, och en loppig, tufsig filt. Säga vad man vill, men påslakan känns alltid lite fräschare. Mitt rum har snedtak och takfönster med utsikt över parlamentet.

Längtan

2009-09-30T16:15:00.004+02:00

Nu sitter jag här och läser olika dokument inför kommande möten. Fast egentligen tänker jag mest på annat. Främst mat. Rätter jag ska laga, restauranger jag ska besöka.

Jag har till exempel en otillfredsställd längtan till En Ful och En Gul. En längtan som närmar sig behov. För att inte säga abstinens. Den kinesiska restaurangen på Erstagatan som i det närmaste kräver regelbundna besök. Och nu var det länge sen sist. Det växer en plan i min hjärna...

Ut i världen

2009-09-30T09:37:00.004+02:00

I afton Bryssel.

Det blir kvällsflyget från Bromma, och sen ankomst till EU:s administrativa hjärta. Reser inte dit alls lika ofta nu som med förra jobbet, men varje gång det blir dags återkommer något av ångesten. Trista flygningar som äter upp lediga kvällar, långa transportsträckor och ensamma nätter på hotell.

Finns det då inget positivt? Jo, vars. Jag bor nära mitt favoritfrukostkafé vid Place Luxembourg där man får nybakat bröd, "hemgjord" sylt och gott kaffe på morgonen. Med lite tur får man tillfälle till en god middag också, och på hemvägen är det lätt gjort att plocka upp en chokladask någonstans.

Om bara uppkopplingen är tillfyllest i mötesbyggnaden kommer ni med all sannolikhet att kunna följa händelserna här...

Det lackar...

2009-09-29T20:00:00.003+02:00

Som sagt. Det lackar. Mot jul.

Påminner mig härmed om något jag ska önska mig i julklapp. Läser nämligen i tidningen att det har kommit en ny bok med 118 visor av Evert Taube. Sångerna presenteras, kommenteras och ackompanjeras dessutom av foton och akvareller. Perfekt för mig, och kan bli foten i ändan som dessutom gör att jag äntligen köper mig en gitarr. Jag kommer nämligen en dag i framtiden att bli Sveriges främste Taubetolkare. Det ni!

Nytt hösttecken

2009-09-29T13:28:00.003+02:00

Jag har köpt en ny halsduk i lagom glad färg som drar allas blickar till mig. Dessutom kommer den att matcha mina galoscher.

Provade ett par trevliga rockar som satt fint också, men hur mycket ska man egentligen behöva spendera på ett dylikt plagg?

Våga fråga

2009-09-29T08:34:00.003+02:00

Titeln är en nyttig uppmaning. Oftast till mig själv. Det händer ju att man känner sig lite osäker på det ena eller det andra, och den absolut enklaste vägen till lugn och visshet är då ofta att ställa en fråga. Har man bara en gnutta ödmjukhet kryddat med en smula mod, så är det inga problem att visa sig lite mindre vetande, och att böja sig för den kunskap och visdom som andra besitter. De flest älskar dessutom att få berätta vad de vet. Nu på morgonen till exempel, blåste jag snabbt bort ett litet orosmoln genom att konsultera en kollega. Ett enkelt och litet exempel, men ibland är det det enda som krävs för att en tisdagsmorgon ska kännas något lättare.

Brasklapp: Sen får man självklart väga de svar man får...

Fetvadd

2009-09-28T15:39:00.004+02:00

Tänk att vissa dagar är såhär. Tröttman (fint ord, eller hur?) ligger som fetfadd i skallen, och ögonen vill liksom aldrig öppna sig helt eller fokusera. Svårt att lyssna, svårt att koncentrera mig, och en enorm längtan ut. Helgen var väl helt enkelt för bra och avkopplande, och kroppen har inte riktigt hunnit med att reagera på måndag och arbete.

Efter jobbet blir det massage och det är inte precis någonting jag brukar piggna till av, men jag hyser en stor förhoppning om att jag framåt kvällen ändå ska få lite energi. Om jag bara får flanera en stund i solen ska nog knopp och kropp vakna till liv.

Från Skåne till Norrland

2009-09-28T08:54:00.004+02:00

Om lördagen med sina gäss och marknaden på skansen gick i skånska tecken, så avslutades helgen med en norrländskt inspirerad middag. Som aptitretare ett glas öl med lite forbondekorv, och sedan en renskavsgryta med enbär och vinbärsgelé i. Till detta självklart en sked av den nyinförskaffade rönnbärsgelén.

Tidigare på dagen hade min kära fru förgyllt söndagen genom att baka två sorters äppelkakor (småkakor och muffins). Nybakat med kall mjölk är en klar vinnare! Ännu en kulinariskt vältrimmad dag, helt enkelt.

I dag är jag trött och vill vara ledig.

Utflykt

2009-09-27T11:52:00.004+02:00

Det var en underbar höstdag på Skansen i går. Från höstmarknaden fick vi med oss rönnbärsgelé, forbondekorv, svagdricka och karameller. Mårten på bilden fick dock stanna kvar för att äta upp sig någon månad till, och fåren som var mjuka att klappa var lite för stora för att smuggla ut...

Gelén blir fin till kommande stekar, korven är en välrökt historia som håller hur länge som helst, svagdrickan skall njutas sval och flaskan blir fin till glöggen. Karamellerna är nästan slut.

Chokladbomb

2009-09-26T10:35:00.004+02:00

Min chokladefterrätt från gårdagen är en bomb ur en dessertspecial från Allt om Mat 1999. Ett numera vältummat nummer.

Smält 100 gr. smör och blanda ner 100 gr. mörk god choklad så det smälter ihop.

Vispa två ägg pösigt med 1 dl. socker, och blanda ner det avsvalnade chokladsmöret. Dela upp smeten i fyra ugnsfasta portionsformar (cocotter) och grädda på andra falsen nerifrån i 250 grader och 10 minuter. Låt svalna av en smula och pudra lite florsocker över.

Till det här passar det med glass eller grädde. Några marinerade apelsinfiléer är inte heller fel.

Planering

2009-09-25T18:28:00.003+02:00

I kväll har vi någonting att fira. Då är det enkla lika med det bästa. Hummer och champagne! Sen drygar jag ut det hela med färska räkor och en liten paj. Senare på kvällen är det förberett för ostbricka och chokladfondant.

Efter en så'n inledning av helgen, finns bara ett sätt att toppa det hela i morgon. Getklappning och höstmarknad på Skansen. Här ser ni en lycklig gryta!

Ordvis

2009-09-25T09:29:00.005+02:00

Det är något lustigt med mig och vissa ord. Tragiskt, men lustigt. Att jag aldrig lär mig dem. Jag gillar bilden av att de blir färre och färre med åren, men jag är inte säker på att det stämmer. Nyligen, i samband med förberedelserna inför vårt bröllop i somras, lärde jag mig stava rätt till det ordet. Bröllop. Någon sa "Men det är ju inget lopp du ska springa", och därmed satt den där. Stavningen. En gång för alla.

Nu har jag ett nytt rättstavningsprojekt. Promenera. Promenad. Bara ett m. Hur ska jag komma ihåg det? Promenad rimmar (nåja) på marmelad. Och det är bara ett m i marmelad. Eller två. Fast åtskilda. Eller att min älskling har ett m i sitt namn. Det kan funka. Eller också slutar jag använda ordet. Jag har ändå alltid tyckt bättre om att sprätta, spankulera och vandra. Och framför allt ser jag mig själv främst som flanör.

Juletid

2009-09-24T19:02:00.003+02:00

Nu närmar den sig. Minsann. Julen.

Jag bestämde mig när förra säsongens gran åkte ut för att byta ut mattan i år. Så nu blir det pysslarhörna här hemma inom kort, eftersom jag också har bestämt mig för att brodera min egen. Det känns kul. Ett litet paket med själva mattan, garnet och ett mönster har införskaffats, och jag kan knappt vänta på att sätta igång. Men jag ska vara lite ståndaktig. Jag tror att gränsen för julförberedelser går tre månader före första advent. Så till helgen kan jag sätta igång det hela, och ganska snart ska väl glöggen sättas också...

Mitt i veckan

2009-09-24T12:21:00.003+02:00

Jag och min underbara fru hade för övrigt en verkligt trevlig kväll i går. Vi sågs efter jobbet på Grill Ruby för att njuta av en av stans (enligt På Stan) bästa hamburgare. De var riktigt goda, och framför allt var tillbehören många att välja på, och lite kul. Sötpotatisgratäng till exempel. Coleslaw kan man inte heller vara utan i sammanhanget. Det som till viss del irriterade oss var de ganska höga vinpriserna om man nu bara vill ha ett glas.

"Fast varför vill man det?", slog det oss. Och så tog vi in en flaska i stället. Ekonomiskt sinnat, eller hur!

Sen blev det opera. Così fan tutte på Kungliga Operan. Mozarts ganska banala komedi, som närmast kan betecknas som högkulturell buskis. Lite enformig musik för min operasmak kanske, men scenografi och regi var kul. Mycket att titta på, mycket skoj och lek! Som livet självt.

Morgonvariation

2009-09-24T09:24:00.002+02:00

Jag sitter hemma några timmar nu på förmiddagen. Måste vänta på en DHL-leverans av köksfläkt. De lyckas på något sätt med konststycket att varken vara bestämda eller flexibla i sina leveranstider, utan det är bara att foga sig och vänta...

Som tur är tillåter jobbets karaktär att jag kan sitta hemma ibland, men det är lustigt hur den här typen av servicetjänster bara förutsätter det. Verkligen ett område för samhällsförbättring!

Morgonmiss

2009-09-23T08:31:00.004+02:00

Jag tog tunnelbanan den här morgonen. Dumt. Det leder inte alls till samma sköna uppvaknande och upptäckter som prommenaden gör. Tunnelbanan är lite trång, lite illaluktande, lite färglös och fyller öronen med missljud. Men ibland bedrar latheten visheten, det bara är så.

Nu gäller det att pigga upp dagen på annat sätt. Ett champagneglas med kolsyrat vatten kanske kan lura hjärnan...

Tisdagskväll

2009-09-22T22:53:00.003+02:00

En typisk tisdagsmiddag i dag. Soppa och paj. Potatis- och purjolöksoppa enligt ett gammalt välprövat och enkelt recept. Äppelpaj efter ett nästan lika gammalt och enkelt recept. Tre äpplen i klyftor pudras i formen med kanel. Över det ett smetigt täcke som blandats ihop av mjöl, socker, lite bakpulver och vaniljsocker, smält smör och vispat ägg. När formen har fått stå inne i ugnen ett tag blir täcket gyllenbrunt och härligt knäckigt. Provade Valios laktosfria vaniljsås till denna skapelse. Den fick väldigt gott betyg i Allt om Mat, men i vår familj tyckte vi att den underligt nog kom till korta på just vaniljsmaken. Den var alltför svag.

Morgondagens skjorta är struken, snart är det läggdags.

Morgonvandring i Stockholm

2009-09-22T08:22:00.005+02:00

Plötsligt händer det. Dikt blir verklighet. Jag läser för tillfället Witold Gombrowiczs Transatlantica, och passerade däri nyligen ett avsnitt där gästerna på en mottagning på beskickningen ständigt återfaller med blickar och samtal till sina och varandras strumpor. Och - faktiskt - vid ett övergångsställe på väg till jobbet kom i morse två herrar, klädda för sin dag i något av palatsen vid Kungsträdgården, ikapp mig samtidigt som de var mitt uppe i ett samtal om just sina strumpor, hur de sitter och vad man bör tänka på. Sånt gör grytan glad!

I övrigt kunde de mörka molnen som tornade upp sig från väster på himlen, inte dölja att det var kärlek i stockholmsluften på morgonen. Vid Slussen sitter en man, varje morgon, och säljer Situation Stockholm. Rör sällan en min, sitter still, har sin tidningsbunt, en Coca-Cola och en påse från 7-Eleven vid sin sida. I dag närmade jag mig honom vid sidan av två damer, varav en hade en hund i koppel. Tjugo meter från mannen, släppte hon kopplet och sa till sin väninna "Det är lika bra att släppa nu." Hunden snabbade på sina steg rakt fram till mannen som sken upp, och ur påsen plockade fram en giffel. En morgonrutin som nog båda ser fram emot, och som ingen vill vara utan.

På Skeppsbron tog en löparklädd man och en kontorsklädd kvinna ett ömt farväl - ett mycket ömt farväl - inför dagens vedermödor. Jag lämnade dem bakom mig i en kyss, och lät tankarna gå till kvällen och återföreningen med den jag älskar.

Gammal ost

2009-09-18T12:45:00.004+02:00

Ostbutiken Gamla Amsterdam har rullat ut sina sista brandgula ostar ur lokalen på Östgötagatan. Denna föredömligt nischade lilla affär med sina initierade och kunskapsspridande innehavare har dragit vidare till nya jaktmarker. Kanske är Hornsgatan en mer publik adress med bredare kundbas, men det blir trist att inte lika lätt kunna slinka in på vägen hem från jobbet längre.

Tyvärr verkar den nya verksamheten i lokalen på Östgötagatan inte alls ha med ost att göra. Eller något annat ätbart heller, för den delen...

Men - vi säger lycka till, och på återseende till Gamla Amsterdam!

Pyttipanna

2009-09-16T14:45:00.003+02:00

Jag var på finmingel hos USA:s nye ambassadör tidigare i veckan. Trevlig prick, verkar det som. Roligast var ändå den imponerande blandningen på gästerna. Där fanns allt från nischade krogägare och världsberömda mästerfotografer till spanare och myndighetschefer.
Och så jag då, förstås. Sjysst pytt!

Söndagsdjur

2009-09-14T15:32:00.003+02:00

I går blev det en kär gammal favorit. Kyckling i ugn:
en kyckling
citron
persilja
salt
peppar
blandade rotfrukter (kålrot, palsternacka, lök, vitlök, potatis, morot...)
smör
timjan
rosmarin

En saltad, pepprad och med skivad citron och persilja fylld fågel läggs i ugnsform och får stå i 200 grader ca 40 minuter. Under tiden fräser tärnade rotfrukter i lagom stora bitar med smör och kryddor i en gryta. Denna härligt doftande blanding slås sen runt kycklingen, och allt får gå färdigt tillsammans i ugnen (ytterligare ca 45 min).

Mot slutet tar jag ut formen, och häller av all härlig sky som har bildats. Den kokar jag ihop med lite grädde och ev. extra salt eller annan krydda man tycker om, och det blir en underbar sås.

Vårt behov av mat

2009-09-11T14:27:00.005+02:00

Så var det dags igen. En artikel i tidningen om det där som gör mig ledsen och lite rädd. Maten i sjukvård och äldreomsorg. Mikromat i plasttråg. Jag vill inte ha det så den dag det är dags. Tänk att ha roats av mat ett helt liv, och sedan få denna njutning bortryckt bara för att man är sjuk. Ingen borde behöva stå ut med det. Varför får inte mat kosta?

Kanske skulle maten kunna ses som en del i medicineringen. Lustfylld och uppiggande. I koppling till debatten som pågår på den andra draken, kan diskussionen om maten i vården kanske få ytterligare ett lyft.

Kalasjobb

2009-09-11T14:02:00.002+02:00

Nu kom precis fredagskakorna till fikat. Varje fredag bakar damerna i vårt kök kakor till alla i huset. På tisdagarna brukar vi få glass. Inte sällan efterrätt till lunchen. Till exempel en äppelkaka.

När jag började här, och förklarade det hela för M., sammanfattade hon det så bra:
"Det där är ju inget jobb. Det är ett barnkalas!"

Ett facit

2009-09-11T09:19:00.004+02:00

Så - hur gick det?

En inledande promenad längs Strandvägen i ljuvlig sensommarkväll. Ett glas bubbel mötte oss på uteserveringen innan det blev dags att sätta oss till bords i Oscarsrummet på Ulla Winbladhs övervåning. Grön sparris med hollandaisesås, ångkokt hälleflundra med räkor, ägg och riven pepparrot, och slutligen en rabarberkompott med färskostpannacotta. Genomgående vitt vin.

Stabilt och gott, alltihop. Lite väl tilltagen blötläggning av sparrisen, och å andra sidan snålt med skirat smör till fisken som också saknade viss sälta. Och även om fransosen vid bordet hostade och fräste när han högg in på den rivna pepparroten, så tyckte jag nog att den var lite väl torr och tam. Men annars god konsistens på både sparris och fisk, och efterrätten var trevlig. Tyvärr var allt redan förbeställt, och jag hade svårt att finna utrymme för min planerade punsch. En annan gång...

Nu är det fredag. I afton råbiff!!

Hylla den som hyllas bör!

2009-09-10T16:21:00.003+02:00

Jag insåg när jag läste igenom mitt senaste inlägg, att när jag nu börjar sprida hyllningar kring mig igen, är det ju inte mer än rätt att även Povel får sin hyllning. Citatet var ju som alla vet hämtat från hans gamla smash-hit "Varför är där ingen is till punschen?".

Alltså - Tack Povel för allt du gav!

Hmmm... om man skulle våga sig på ett litet glas välkyld arrakskryddad till kaffet efter maten, kanske.

Ulla min ulla...

2009-09-10T15:49:00.005+02:00

I kväll är det jobbmiddag. En salig blandning industritjänstefigurer från olika Europeiska länder har hållit möte här hos oss i dag, och ska givetvis slussas ut på helsvenskt bete efteråt. Jag är inte med på mötet, men följer såklart med som sällskap under middagen. Den här gången har någon bestämt att vi ska till Ulla Winbladh på Djurgården. Trevlig miljö från den gamla goda tiden ("då landet var en enda lycklig - leve kung Oscar, skål moder Svea, slå dig för bröstet - idyll!"), men håller köket samma klass som under Nils-Emils vård? Jag minns en middag 2003, då jag i sällskap med min far serverades en fantastisk kalvlever som öppnade mina ögon för denna rätt. Tack Nils-Emil! (Se där - en hjältehyllning.)

Menyn håller vid närmare påseende en högst traditionell profil, vilket ställer desto högre krav i min bok. Man har ju ätit några sillar, rydbergare och ångade torskryggar vid det här laget, och där tävlar ju krogen dessutom med mitt eget kök... Vi får väl se, men enligt Munskänkarna håller Ulla tydligen hög klass vad gäller drickat åtminstone. Utnämnd till "Munskänkarnas vinkrog 2009".

Köksinvesteringar

2009-09-10T11:33:00.004+02:00

I går fick jag äntligen tag på en lite mindre springform. Det var stört omöjligt att hitta någon mindre än 24 cm i mer vanliga butiker. Men på Cordon Bleu hade de. Det fick bli en 18 cm som kan bli lagom för kakor, pajer mm när vi bara är två. Eller om man vill baka våningstårtor kanske...

Samtidigt hittade jag den ugnsform i rostfritt som jag kommer att investera i inom kort. Tillsammans med ett galler är det ett måste inför höstens och vinterns stekar, bogar, fåglar och annat. En stryktålig historia som jag hoppas kan bli en vän för livet. Men det står fler investeringar i kö. Vi måste ju enligt "OVK-besiktningen" punga ut för en ny köksfläkt av någon obskyr anledning...

...och banan

2009-09-08T20:16:00.004+02:00

"När det för en gångs skull är ganska länge sen det bjöds på färsrätt till lunch, är det lika bra att passa på", tänkte jag. För det är ju ett enkelt och säkert kort när fantasin tryter inför middagsvalet. Jag valde till och med bort köttbullarna på Dramatens lunchrestaurang när jag väl hade bestämt mig. I stället blev det kolja, vilket så här i efterhand kanske ändå inte var rätt val. Den hade blivit lite väl torr i sin ugn. Nåväl.

Blandfärsen blandades ihop med ett ägg, riven lök, smulad fetaost och hackad persilja. Salt och peppar så klart. Efter att ha stekt dem och lagt dem att mogna i ugnen, gjorde jag en liten sås på skyn, rödlök och ett par skedar creme fraiche. Potatismos och min egen kålchutney till det, och saken var biff. Färsbiff.

Ett steg i rätt riktning

2009-09-08T09:17:00.005+02:00

Många har undrat. Många har frågat. Många har velat veta hur det går med mina italienska bruna oxford med full brogues. Dem jag köpte i Rom. De har stått med fjädrade skoblock ett par veckor, och min häl har läkt. I dag går det alldeles utmärkt att traska runt i dem. Än så länge.

För att ytterligare stilla den nyfikenhet som har spridit sig och stigit runt min skogarderob, kan jag även meddela att mina engelska oxford med full brogues i svart kalvläder nu är inlämnade till skomakaren för en höstsulning. Dem hade jag aldrig några problem med skoskav i, utan kunde obehindrat dansa en hel natt redan första gången de satt på mina fötter. Tack Alfred!

Jag tror därför att det blir direktbeställning från Alfred Sargent i Northampton nästa gång det blir dags för nya skor. Deras hemsida håller på att utvecklas för enklare beställningar, men man kan även se deras utbud här.