Tillbaka i mötesrummet. Goda minnen härifrån trots molande huvudvärk och skräckblandad förtjusning i går. Jag fick uträttat vad jag skulle, och bidrog till förtydliganden.
Efter mötet tog jag en rejäl promienad till Les Foudres, restaurangen där vi skulle ses lite senare. Maten helt okej, men kanske var stämning och service mer värd. Eftersom jag kom tidigt hann jag också njuta lite extra av detta. Artigt och vänligt bemötande, en stund i enskildhet i soffruppen med en Leffe Blonde, min bok och en udda utsikt. Matsalen ligger i en källare, och bakom stora glasfönster ståtar de gigantiska vinfaten som gett restaurangen sitt namn.
Som aptitretare serverades bland annat en liten sallad på tunnt, tunnt skivad blomkål med finhackade kastanjer. Den tyckte jag mycket om. De anisflamberade jätteräkorna till förrätt var trevliga, men inte mer än så. Ankan som jag åt till huvudrätt hade fin smak, men det blev lite väl trångt på tallriken med både anka, lättkokta grönsaksjulienner, potatiskroketter, lingonäpple och sås med smålökar.
Nåväl, den distingerade fransmannen (som självklart heter Jean-Pierre) mittemot mig lotsade oss rätt bland vinerna, och vi hade ett trevligt samtal kring svensk teater, franska viner och längenhetspriser i Europa.
fredag 2 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tres bien!
M.
Skicka en kommentar