lördag 26 december 2009

Bra dag

Mitt uppe i allt julfirande har dagen även gått i ett annat tecken. Eftersom min kära M fyller år får jesusbarnet ha överseende med att vi byter fokus för personkulten. Sång och presentuppvaktning, och nybakade scones på morgonen. Efter en kortare tur på stan avnjöt vi så vår numera traditionsenliga afternoon tea på Grand. Ett vansinnigt trevligt påhitt att med ett glas champagne, obegränsade mängder te och ett utsökt urval av snittar, marmelader och små bakverk betrakta hur skymningen sänker sig över Strömmen, Slottet och Sagerska palatset. I kväll blir det middag någonstans på Skånegatan. Nu korkar vi upp bubblet!

Vi har det riktigt bra.

onsdag 23 december 2009

Lillejulafton

Tomtespår bildar förvirrade mönster över snötäckta tak. Tysta gator där bilar står inplogade längs vägkanten. Chokladen kring det senaste julgodiset stelnar sakta, och klapparna till släkten ligger inslagna under julgranen. Julefrid.

Och under klapparna, en detalj ur
min egenbroderade julgransmatta.




söndag 20 december 2009

Fjärde advent

Snön har fortsatt att falla över stadens gator och torg under helgen, och i går ökade vi på julstämningen ytterligare här hemma genom att ta in julgranen och koka knäck. I dag koncentrerade vi oss på att besöka våra vänner bakom kanalplan, samt att koka lakritskolan till julaftonens gottebord. En dag kvar till jullov!

En av våra ulliga vänner andas varmt.


Lakritskolan klar för leverans.

fredag 18 december 2009

Som farmor

Solen skiner och snön gnistrar på takåsar och kyrktorn. Man kanske skulle snöra på sig grillorna och slå några piruetter uppå Nybrovikens is.

torsdag 17 december 2009

Segrare

Så har man avgjort kvällens musiktävling i samband med julbordet också. Illersnabb reaktion i kombination med erfarenhet och fördomar. Om uppgiften är att så fort som möjligt gissa refrängen, och killen har spelat alla tänkbara trubadurcovers men så långt helt lyckats undvika herr tonsättare T. Ledin, ja då finns det inte mycket att välja på inför sista låten...

Frossa

Nog för att dessa tider brukar innebära sötsaker och frossa. Men det här är ju löjligt...

Till lunchen serverades till efterrät ostkaka med sylt och grädde. Sen hade vi kanelbullar över från mötet. Städfirman kom med en hink godis. En tårta ställdes fram efter att något projekt hade firats av. Snart är det förglögg. Sen blir det julbord. En helt vanlig dag på jobbet vill säga. För det är ju som M redan har konstaterat: "Det där är inget jobb, det är ett barnkalas!"

onsdag 16 december 2009

Lucia och annat

Nu skriver jag någonting här bara för att det inte ska verka som om jag helt har försvunnit från den bloggande massan. Tiden flyter helt enkelt på som den ska, julförberedelserna fortsätter i lagom takt och nu har förutom lussebullar och saffransskorpor även pepparkaksmuffins och engelsk julkaka sällat sig till samlingarna som vi nallar av lite då och då. Klapparna är nära på ordnade, och måndag blir min sista arbetsdag.

Lucia förresten. Det är ju värt ett eget avsnitt. Väcktes tidigt på morgonen av ett alldeles eget och exklusivt luciatåg. Tre skönsjungande tärnor stod plötsligt i vårt sovrum med ljus i hand och krans i håret. Min älskade fru och jag turas om att orda luciafirandet. Nu får jag svårt att svara på det här tilltaget nästa år. M hade lyckats få upp sina goda vänner M och L ur sängbolstren för att ta sig till oss. Fantastiskt! Jag kände mig som en nobelpristagare på Grand, fast ännu mer rörd av all denna vänskap och kärlek. Sen blev det frukost med bullar och muffins, så det stod härliga till.

Senare på kvällen var M och jag dessutom på luciatåg i Katarina kyrka. Alla församlingens ungdomskörer var samlade, och gjorde ett mycket fint framträdande. Julstämningen tätnar...

måndag 7 december 2009

Bakdag

Söndagen blev en heldag i bakstugan. Lussebullar och saffransskorpor. Lägenheten fylldes under dagen av en härlig doftkombination bestående av saffran, stearin och glögg. Och att sätta i sig saffran i tre olika former på en dag hör ju inte till vanligheten, men det är sånt som får en att riktigt, med alla sinnen, förstå att vi närmar oss jul. Den tredje formen var såklart saffranspannkakan som fortfarande fanns kvar sedan fredagen.

De flesta bullarna är nu infrysta, men några lämnade vi framme och jag kunde därför njuta av en redan till frukosten i morse.

fredag 4 december 2009

Långkok

Ett lammlägg efter tre timmar.

Och på spisen vilar nu en gröt på ris, honung, mandelmassa, saffran, kanel och kardemumma. Lite senare tillsätter vi ägg och lite mjöl innan det hela bakas i ugnen, sen blir det till att öppna salmbärssylten... Glögg till det?

Är det fredag i advent så är det.

onsdag 2 december 2009

Stämningshöjning

Bit för bit, steg för steg. Sakta men säkert ökar julstämningen där hemma. I går sammanstrålade jag och min älskade M efter jobben och spontanhandlade fler ljusdekorationer. En gammal adventsljusstake hade tvingats sjukpensionera sig, och behövde ersättas. Därtill kom en ny adventsstjärna till vardagsrummet. Färgglad, handgjord i återvunnet material, utan barnarbete och under skäliga arbetsvillkor. Så fick man sig lite korrekthet och gott samvete så här i juletid också. Och så stearinljus till den femarmade golvkandelabern. Silverfärgade.

Denna lyckade shoppingrunda, samt det faktum att vi äntligen återfått vår CD-spelare efter tre och en halv månad hos reparatör (utan åtgärd), firades med middag på vad vi härmed utnämnt till vår bästa kvarterskrog: à la Crêpe. Trevlig stämning, gott och på överkomlig prisnivå för att bara kunna slinka in när man inte orkar handla eller när fantasin tryter.

måndag 30 november 2009

På detta sätt ska julen inledas

Vi är tillbaka från en helg på Grythyttans Gästgifveri. Jag säger japp, jajjemen, jorå, absolut, bra så, det här gillar vi! Mysig omgivning och miljö, trevligt bemötande, kunnig personal och väldigt god mat. Så enkelt vinner man våra hjärtan. Och inte gjorde det saken sämre, att de någonstans på vägen råkat omvandla vår bokning av en 4-rättersmiddag till en 7-rätters. Häpp!

Och så passade vi på att ta en runda på Grythyttans lokala julmarknad, shoppa loss i antikvariatet, göra ett besök på Måltidens hus och se deras berömda kokboksmuseum. Slutligen tog vi en omväg till Bredsjö fårosttillverkning innan vi vände hemåt. Tyvärr hade fåren gått in för säsongen, men det lilla kafét var öppet. Som enda gäster åt vi ett par smörgåsar där och köpte med oss ett par lagrade grönmögliga till kvällens glögg och pepparkakor.

fredag 27 november 2009

Acceleration

Nu kan snart ingenting hejda det längre. Närmandet accelererar för varje minut, och det börjar liksom bubbla och vissla inom mig. Firandet av väntans tid står på tröskeln. Advent. På andra sidan väggen, i fikarummet, sätts det upp vita, lysande stjärnor i fönstren. Och på andra sidan gatan har man redan tidigare i veckan börjat pynta för fullt. Glöggen står som sagt och mognar där hemma, och lystna blickar och torra strupar ska snart äntligen få sitt. Julgransmattan kommer närmare sitt sista stygn för varje dag som går.

Nu är det bara timmar kvar innan helgen kommer, och därmed en explosionsartad start på årets mysigastes och mest traditionella frossande. I kväll går vi på julmarknad på Hovstallet, och i morgon bär det av till ett julpyntat Grythyttan för en god och avkopplande helg. Gourmetmiddag och övernattning kommer på söndag att avslutas med ytterligare julmarknader och fårgårdar på vägen hem. Och eftersom jag vägrar pynta där hemma före första advent, kommer kvällen att vikas helt för detta och en första avsmakning av glöggen.
Och det här är bara början...

torsdag 26 november 2009

Anka

Dagens tidningscitat (Di) är till skillnad från gårdagens ett exempel på när det blir lite tokigt. En hederlig gammal tidningsanka, helt enkelt.
Det är en vd för ett familjeägt investmentbolag, som säger sig vara väldigt intresserad av att köpa "mindre spännande företag". Något säger mig att han menar företag som är små och intressanta. Fast jag lägger inte alls skulden på vd:n. Tidningen kunde ju ha kostat på sig ett komma, kan man tycka.

onsdag 25 november 2009

Högt och lågt

Det är ett tecken på att uttrycket "det är låga odds för det här" oftast används fel, när man reagerar och måste läsa samma mening två gånger när det här med odds för en gångs skull används rätt. Det är representanten för fordonsindustrins underleverantörer som i tidningen i dag uttrycker att det måste anses vara väldigt höga odds för att det ska kunna vända för Saab.

söndag 22 november 2009

Matig helg

Lite sömnig söndag, som sig bör. Var på kalas i går, som jag snart ska återkomma till. Först vill jag bara skryta om en väldigt trevlig middag som jag komponerade och lagade till i fredags. Under en utbildning i ett nytt datasystem vi har på jobbet, lyssnade jag inte mycket på vad som sades eftersom jag samtidigt planerade vad vi skulle äta på kvällen. Så snart kursen var klar svängde jag in på Östermalmshallen och sen Göta Fisk för att handla vad som behövdes.

Middagen inleddes med en härlig räkbisque gjord på rökta och kokta räkor. Skalen fräser man ett tag med charlottenlök och morötter, innan man slår på kryddor, vin och vatten och låter det hela småsjuda ca 20 minuter. Soppan silas av och får sedan koka upp med grädde, innan den slutliga piffen sätts med lite citron och cayennepeppar. Smakas av med salt. I med räkstjärtarna så att de blir varma och servera.

Huvudrätten bestod av lammkotletter, rödvinssås och en rotfruktsgratäng med potatis, lök, vitlök, morötter och palsternacka. Och så några stekta trattkantareller. Till efterrätt hade jag hittat på en liten tartlette med choklad- och digestivebotten, vaniljkesella och saffranskokt päron. Toppades med rostat mandelhack. Lite senare serverades även en liten osttallrik, så klart.

Sen kom lördagen. Firade ett 15-årsjubileum tillsammans med 9 goda vänner, och gjorde det med förra årets nobelmiddag på Stadshuskällaren. Tyvärr måste jag säga att det hela var överprisat. Grejerna som serverades var det väl inget fel på, men vad man får kan inte alls sägas motsvara priset. Känslan är lite tråkig och daterad i både upplägg, tillbehör och fantasi. Vi undrade också lite stilla när man ska våga servera snaps till förrätten på Nobelmiddagen...

Senare på natten smög jag in på den 20-talsfest som min älskade fru var på. Eftersom jag själv kvällen till ära ändå var iklädd frack, smälte jag in väl i sammanhanget. Med ett litet sherryglas i handen och några lika eleganta som improviserade charlestonsteg var jag och min vackra M, iförd äkta 20-talsklänning, som tagna direkt ur den glada epoken. Väl hemma på nattkröken var det bara att värma upp lamm- och gratängresterna från fredagen till en liten vickning, innan sängen välkomnande omfamnade oss.

torsdag 19 november 2009

Drivor

Högarna växer. I våras gick jag en kurs i kontorsadministration. Skulle man kunna kalla det. Hur man ska hålla ordning och reda, och ständigt ha rent på skrivbordet och i e-postlådan. Det gick bra i början. Riktigt bra. Jag var stolt under våren, och hade tillförsikt efter sommaren. Jag tyckte att jag hade lärt min någonting. Någonting jag nu plötsligt måste ha glömt. För nu växer det igen. Både på skrivbordet och i inkorgen trängs diverse material av olika vikt, och den där strukturen som spirade ikapp med grönskan tidigare under året börjar döljas bland bråten. Nu väntar jag på snön. Då, när den börjar falla, kommer jag att öppna fönstret och låta den svepa in över pappersdrivorna. Sen kommer jag att sitta här i mitt vinterlandskap och sakta, sakta invänta julledigheten...

tisdag 17 november 2009

Goa Götet

Sitter här och ska skapa nya dokument om framtiden och arbetsplaner för att förbättra världen. Och näringslivet i Sverige. Känner mig seg och grusig, och värmer upp fingrarna med ett litet inlägg här på den mindre känsliga bloggen i stället. Här, där man inte minst kan tillåta sig diverse stilistiska grepp...

Göteborg. Evert Taubeland! Ljusfest på ett julpyntat Liseberg. Trendträngsel och kändisspotting på Familjen ackompanjerade en härlig måltid på skaldjurssoppa, hemgjord korv, älgentrecôte med spetskål och bakad gräddfil med björnbär. Vänhäng under en internationell lördag som innehöll Vodou från Haiti, filminspeling modell Bollywood, grekisk helafton, engelsk pub och "No Nation Lounge"-stämning i sammetsrött chambre separé sent in på natten. Söndagen avrundades med Hagas berömda jumbobullar. Staden har uppenbart en hel del att erbjuda, och vi har redan ett par punkter som ska bockas av nästa gång. Och Evert kan man ju aldrig få för mycket av!

Helgen var fullspäckad som ni förstår, och galet trevlig och kul. Tågresan hem något avslagen med en åksjuk fru i bagaget, men ändå med humöret på topp. Nu väntar Grythyttan bakom nästa krön, och det blir det verkliga startskottet inför julen!

torsdag 12 november 2009

Uppdatering

Jag har slarvat och misskött mitt bloggande. Men det är inte lätt det här med ständig uppdatering. Varför skriver man och hur ska man variera sig?

Det är klart att jag kanske borde ha skrivit några rader om de där fantastiskt välhängda biffarna från Östermalmshallen, min tretimmars Boeuf B, en historisk betraktelse över Gustaf A-bakelser genom tiderna, eller påtalat någon av alla de tokiga felsägningar jag hört på sista tiden. Men det har liksom inte blivit av. Vi får väl se om jag bättrar mig. Och när...

Kanske kan den kommande helgen ingjuta ny inspiration. En minisemester till Göteborg står på programmet och ett par dagar med våra kära vänner från Skåne. Det är alltid lika härligt att umgås med det här gänget, och veckan har varit en lång väntan och längtan till lördagen då vi får träffas. Men jag och min hulda hustru åker redan på fredag. Tanken är att sväva in på Evert Taubes värld på fredagseftermiddagen, och sedan avnjuta middag på Familjen och drink på Björns bar. Om ork och tid räcker till ska jag även försöka hinna med Fiskekyrkan på lördagsförmiddagen innan det gemensamma programmet tar vid.

Något av allt detta bör väl kunna leda till inlägg - så ge inte upp. Jag återkommer!

måndag 2 november 2009

Från tid till annan

Det har gått några dagar utan inlägg. Skönt för både er och mig kanske...

Skulle ha gått en matlagningskurs hos Matälskaren i helgen, men det blev tyvärr inställt. Hoppas på ett nytt tillfälle inom kort. I stället fick söndagen bli lite av en hyllning till mormor. Småkaksbak och brodyr av julgransmattan. Jag blir lycklig av att känna att jag för traditioner vidare!

torsdag 29 oktober 2009

Soppa

I går fick jag i uppdrag att välja och tillaga en rätt ur senaste numret av Må Bra. Förr kunde jag knappt tänka mig en måltid utan grädde, men jag har lärt mig mycket de senaste åren. Jag hittade en fänkålssoppa som blev riktigt god. Kanske för att att det delvis ändå var en del ädelost i den...

2 gula lökar
3 stånd fänkål (ca 700 gr)
2 potatisar
2 buljongtärningar
8 dl vatten
100 gr. ädelost
finskuren gräslök.

Mjuka upp den hackade löken i lite olivolja. Skiva ner fänkålen, och tärnade potatisar. Låt koka i buljongen tills allt är varmt, tillsätt ost och mixa soppan. Blanda slutligen ner gräslöken före servering.

Det är mycket soppa nu. I kväll blir det ärtsoppa med ärtgänget. Nya sånger om denna gudaspis är diktade, och enligt uppgift har D. satt igång bastun...

tisdag 27 oktober 2009

Det närmar sig

Nu är glöggen färdigblandad och upphälld på flaskor. Juldofterna sprider sig och ger löften om vad som komma skall. Russinen som legat i sprit och kryddor är tillsvidare omhändertagna för att inom kort förhoppningsvis bli ingredienser i en kaka. Vi får nog leta lite efter spännande recept tror jag.

måndag 26 oktober 2009

Bojkotta Coop

Nu har det verkligen gått för långt. Vi närmar oss allhelgonahelgen, en höstmörk högtid som lämpligen ackompanjeras med en mustig pumpasoppa eller smakrikt vilt. Sen kommer Mårten och traditionsenlig gås, svartsoppa och äppelkaka. Därpå den tyngsta av högtider och mattraditioner - julen. Från och med nu, och resten av hösten och vintern finns så mycket att bygga de kulinariska templen på, och vad väljer Coop att göra. Jo - de marknadsför utan att skämmas säsongens första semlor. Hur kan de? Jag är nära en bojkott mot detta kulturhäcklande och hänsynslösa företag som uppenbarligen helt saknar känsla för den gastronomiska kulturhistorien utan i stället med berått mod utför lustmord på densamma. De har därmed i mina ögon helt visat sin fullständiga olämplighet att över huvud taget ägna sig åt något som har med mat att göra. Fy!

söndag 25 oktober 2009

Tack för maten

Underbart. Ett besök på Matbaren är faktiskt en matupplevelse. Varje rätt en fin komposition med välkomponerade smaker. Utsökta dryckesval från servitrisens sida ackompanjerade detta, och egentligen hade jag velat sitta kvar och bara beställa in mer och mer... men det får bli återbesök i stället.

Om nu varje rätt var god i sig, var det ändå en mer generell upplevelse som överraskade mig mest. Av någon anledning tyckte jag mig känna många fler smaker, och dofterna från varje tallrik som kom in på bordet verkade tydligare och finare än vanligt. På något sätt bidrog helheten i allt från lokal, stämning, mat, presentation och mer till skärpta sinnen och största uppmärksamhet.

Ett par små skönhetsfläckar i servisen gör inte mig någonting, och det enda jag skulle vilja diskutera med mäster D. är den rostade löken på ett par av rätterna. Finns det inget alternativ? Som sagt, en mycket skön restaurang med utsökt mat, och jag kommer att återvända. Förhoppningsvis många gånger.

lördag 24 oktober 2009

Bara mat

Det blir inlagd strömming till lunch. Toppen på hårt bröd. Enkelt och gott.

I kväll blir det också gott, tror jag. Och möjligen lite mindre enkelt. Då är det nämligen dags för oss att äntra Matbaren på Blasieholmen tillsammans med min syster och svåger. Jag ser fram emot en upplevelse!

fredag 23 oktober 2009

Som i en sång

Min fantastiska fru mötte mig med en underbar måltid.
Räktoast. Skånsk kalops. Cocospunschparfait.

Hon är flickan som gör allt för att göra mig lycklig!
Och hon lyckas.

torsdag 22 oktober 2009

Nu är det hjort

En heldag i scenario- och omvärldsanalysens tecken. Dessutom både gratislunch och dito middag. Hjortfilé är väldigt trevligt. Varför äter man inte det oftare? Med lingonkokta svartrötter. Gott. Men det hade ju varit ännu roligare om de varit hjortronkokta...

onsdag 21 oktober 2009

Belöningen

Min belöning blev på vägen hem en shoppingrunda som resulterade i två flaskor billig hojtarolja, en kvarting explorer och en påse pomeransskal. Och vad innebär det? Jo, att glöggen snart står på lagring efter tillsats av lite andra kryddor ur skåpet. Julen närmar sig.

Luktar illa

Det är inte grytan i sig som stinker, men eget beröm kan ju göra det. Har jag hört.

Och ett inlägg som det här hör ju egentligen inte alls hemma på den här bloggen, men jäklar vad jag känner mig nöjd efter förmiddagens möte med diverse aktörer inom och kring min "bransch"! (nu talar vi yrkesmässigt).

Måste nästan hitta på ett sätt att belöna mig själv...

tisdag 20 oktober 2009

Gammal mat

TV8 är en kul kanal. Har ni sett "Two Fat Ladies"? Dessa härliga damer, Jennifer och Clarissa, som kuskar runt på sin motorcykel. Och så lagar de så fantastisk traditionell brittisk mat. Jag undrar om jag någonsin kommer att tillreda alla deras "puddings & pots", mycket fyllda grejer, men programmet är otroligt skönt att se på och inspirerar med sina historiska fläktar.

Bränsle

I dag har saker och ting gått slag i slag under morgonen och förmiddagen. Möten, texter, telefonsamtal, e-post och annat har avlöst varandra i ett jämnt tempo och nära på sömlöst. Därmed är det mesta av dagens givna måsten avklarade, och eftermiddagen kan bli mer fokuserad på kreativitet och reflektion.

Men först en lunch på stan med en god vän som är föräldraledig. Kulturhuset verkar vara omtyckt av den kategorin lunchätare, mest eftersom det finns gott om plats för vagnar. Så dit ska vi gå. Man kanske skulle passa på att smita förbi någon utställning... Det borde dessutom kunna fungera som bränsle för eftermiddagens nyss nämnda arbetsuppgifter.

måndag 19 oktober 2009

Konferenslunch

Det blev helstekt fläskkottlettrad med potatispuré och sås. Under fläsket gömde sig också en liten hög av savoykål, liknande den jag själv brukar sno ihop. Den kunde det ha fått vara mer av. Ingen större kulinarisk upplevelse även om det var helt ok, särskilt med tanke på att de ju skulle servera drygt 300 portioner på kort tid.

Och eftersom kål är bra, blir det stuvad vitkål i kväll.

Nytt och minnen

I dag är det heldagskonferens på Clarion Sign. Intressanta talare och debattörer, men jag är som vanligt mest intresserad av vad vi får till lunch... Efter att tidigare ha gjort filmjobb för hotellet vet jag att de lär ha en fantastisk buffé, men jag tror mer på att vi får en serverad sittlunch.

Det regnar här i Stockholm i dag. Jag hade självklart hellre förlängt helgen uppkrupen i soffan tillsammans med min fru och päronpajen från i går kväll. En päronpaj som efter vissa äventyr ändå blev härligt frisk och kladdig. På samma gång. Det påminner mig också om en historia från förr om en brinnande päronpaj i Solna. Den måste jag få berätta för er. Nå'n gång.

söndag 18 oktober 2009

Skön söndag


Som hundvakter tillbringade vi nästan fyra timmar tillsammans med underbart mysiga och snälla Daphne. En lång promenad rund Söder och ner till Gamla Stan.
Efter återlämnandet avslutade vi söndagens utflykt med sen lunch på Mårten Trotzig. Lammlägg och ett glas rött återgav krafterna, och nu värmer vi upp oss med en varm och kryddig whiskeydrink.

lördag 17 oktober 2009

Sysslor mm

Gårdsstädningen gick föredömligt fort. Crêpelunch med kusinfamiljen. Sen har julbrodyren äntligen kommit igång (bildbevis utlovas framöver), och nu sätter vi av mot En Ful och En Gul för en brakmiddag. I morgon är vi hundvakter. Vilken härlig helg det här utvecklas mot att bli!

fredag 16 oktober 2009

Jag hade fel

Här sitter jag och tuggar på min gamla hatt...

Grannkvällen ute i regnpisset blev vansinnigt lyckad! Vi byggde regnskydd, tände grillen och öppnade ölflaskorna. Sen var festen igång. Skönt häng med ett litet men glatt gäng. Kylan bekämpades med förutom värmen från grillen, även varm Pucko spetsad med Grönstedts trestjärniga. Så ja - jag tog ut en besvikelse i förväg, men så är det ibland. Man vet inte sitt eget bästa.

Men nu är vi hemma i värmen, och det känns också väldigt skönt.

Alternativa kvällar

Nu hör jag hur chefen i rummet intill planerar krabbköp inför kvällen, men jag blir inte alls avundsjuk. Nä, när man nu är med i brf-styrelsen och gör en massa jobb för sina grannars skull, är det klart man hellre tillbringar några kalla, blöta (utvändigt) timmar ståendes med en bränd eller ofärdig chorizo i näven tillsammans med dessa gnällspikar, än att krypa in med sin älskling i värmen och dela på en låda skaldjur och en flaska vältempererat vin. Vi skulle ha lagat en liten uppvärmande soppa till förrätt, och efter krabban och havskräftorna njutit av en nybakad ljummen äppelpaj.

Det kommer flera chanser och nya kvällar, jag vet. Men just nu känns det tröstlöst...

Plikthelg

Bostadsrätt. Det innebär vissa förpliktelser. Som att vara med på städdagar till exempel. I morgon är det så dags för höstens tillfälle att visa sig aktiv och händig. I iskyla och snålblåst ska gården sopas, möbler oljas, ogräs rensas och cyklar bäras. Uppslutningen är inte total. Man kan fundera kring varför det inte är mer än en fjärdedel av oss som delar så mycket som kommer vid dessa tillfällen. Och nästan alltid samma fjärdedel. Nåja, folk har ju så mycket för sig nu för tiden. Och hur skulle det se ut om 80 figurer sprang rung och försökte göra någon nytta?

Som upptakt till denna arbetsplikt festar vi enligt traditionen loss på gården kvällen innen. Det vill säga i dag. Prognosen säger 2 grader och regn. Mysigt. Korvgrillning och spetsad Pucko. Veckans kulinariska höjdpunkt.

torsdag 15 oktober 2009

Hurra!

Pannan puttrar stilla.
Sakta smälter fetan.

Feta

Glöm inte att i dag är den stora dagen! Fetaostens dag. Rapportera gärna från firandet runt om i Sverige och Europa! Själv ska jag definitivt frossa i feta framåt kvällen. Frågan är hur.

Klang och jubel

Fläkten går!
Nu är det bara att sätta igång den tunga matlagningen igen.

Direktrapportering

Just nu står det en elektriker i vårt kök och fipplar med fläktkontakter. Det går sådär... Han tester det ena efter det andra, men bara en gång har huvudsäkringen gått. Nu har han hämtat fler grejer i sin bil. Håller tummarna...

onsdag 14 oktober 2009

Bagatell

Jag blev plötsligt sugen på ost, där jag sitter på mitt kontorsrum. Läste nämligen i ett dokument om en man vid namn Chichester. För visst låter det som namnet på en ost? Men vid en kort sökning på nätet dyker ingen sådan koppling upp. Jag funderar ändå på att gå in till någon välsorterad handlare här i stan och be att få smaka på en vällagrad Chichester...

14 oktober

Snön virvlar utanför kontorsfönstret. Vått på marken.

tisdag 13 oktober 2009

Aftonsken

Nu är ljuset helt parallellt, och fåren kastar långa skuggor över västgötaslätten.

På hemväg

Jag har nu vänt åter mot huvudstaden. Solen skiner och längs banvallen bländar träden med sina gröngula, brandgula, djupröda höstlöv. Mötet jag bevistade var delvis intressant. Mot slutet ovanför mitt huvud. Eller snarare vid sidan om, eftersom just det sista ämnet inte alls var inom mina områden. Tyvärr verkade det gälla några fler i auditoriet, så frågestunden blev onödigt tyst. Trist när föreläsaren nu var inrest från Nederländerna.

Lunchen som serverades med utsikt över ett glittrande hav i hamnen vid gamla Arendalsvarvet, bestod av diverse småplock. Jordärtskockssoppa med stekt bacon och kantarell (serverad i snapsglas), små västerbottenpajer, patétärningar, basilikainlagd sill, kavringssnittar med matjessillsmousse, tunnbrödstrutar med rökt makrill. Mycket smakrikt och trevligt, och efter ett par vändor till buffébordet till och med ganska mättande.

Nu stundar ett par timmar på tåget, innan det blir supé med goda vänner någonstans i Vasastan.

Vindiskussion

Tidig morgon. Tåget de har satt mig på rusar genom Södermanland i riktning mot Göteborg. Kaffe och frukost, samt uppkopplingen till nätet gör att resan går fort, men varför glömde jag min iPod?

Såg för övrigt i helgen att C-J Granqvist och Hans Riese bidrog till diskussionen om gårdsförsäljning av vin i helgen. Bra så. Jag är som sagt för. Systembolagets förslag till lösning verkar på ett sätt rimlig utifrån monopoltanken, men som helgens skribenter påpekar, medför den sannolikt i många fall orimlig administration och ondödiga kostnader. Och dessutom verkar det krävas en del undantag för att försäljningssituationen ska bli någonting värd. Politiskt lär våra representanter stå minst sagt splittrade i frågan, och det blir spännande att följa utvecklingen. Om det blir någon.

måndag 12 oktober 2009

På kurs mot Asien

Den här kursen ska jag och min fru gå. Det blir kul!

Det lagas ju mycket mat i grytans kök, och jag är övertygad om att lite professionell vägledning kommer att stimulera till nya övningar och krumsprång kring spisen. Spännande helt enkelt, och vi tackar redan på förhand vår gode vän som skänkt oss möjligheten!

Rapport från övningen följer säkert.

Så gick det

Golonka. Förbålt trevligt!
Har ni möjlighet, så förbeställ denna rätt för ett lämpligt sällskap nästa gång ni ställer stegen till Café Piastowska. Denna beskickning i ingenmansland. Lördagskvällen övergick till söndag, och av fläsk och äppeldrinkar mättade tågade vi ut i natten med slokande mustascher och strålande humör.

fredag 9 oktober 2009

Lördagslägg

I morgon blir det Golonka. Bara så ni vet. Grisknä på polska. Surkål. Rödbetssoppa och äppelmunkar. Vodka och kaffedrinkar.

Ah! Klow!

Energi

Det är härligt med kreativa morgonmöten. Då känns det snabbt som att man har uträttat någonting viktigt. Går det riktigt bra, kan det ge energi som spiller över på resten av dagen. Hade just ett möte med nya verksamhetsansvariga, och jag tror att vi är på helt och hållet samma linje för hur arbetet bör bedrivas i framtiden. Generellt. På ett övergripande plan. Med lite tur och god vilja leder det till kul möjligheter under kommande året.

För att nu upprätthålla den goda känslan, gäller det att fortsätta med energigivande arbetsuppgifter resten av dagen. Samt att börja planera kväll och helg...

torsdag 8 oktober 2009

Hoppiland

Jag fick landgång till lunch i dag. Det är inte så ofta. Mannen som beställt dem hade till och med mötts av undran och närapå ifrågasättande från köket. "Landgång? Det var länge sen..."
Jag uppmuntrade honom till att ihärda, och fortsätta med denna beställning vid olika tillfällen. Det är ju tråkigt om gamla klassiker helt försvinner. Samtidigt fascineras jag under själva måltiden av denna skapelse som är en form av smörgåsbord i miniatyr. En meningslös brödplatta med många olika pålägg från ägg till ost som ligger om lott med varandra. Det är svårt att hålla isär ingredienserna, och brödet räcker liksom inte till.

På senare tid har jag dessutom uppmärksammat att smörgåstårtan börjat komma till heders igen, om än i en kanske mer modern tappning.

Från det ena till det andra

Försöker lägga gårdagens fläktdebacle bakom mig, även om det grämer mig att saker och ting ska behöva bli så krångliga. Det positiva är väl att utmanas till att laga ickeosande mat, samt att vi kan gå ut och äta med ännu godare samvete...

Nåväl, livet går vidare. Jag ska, hör och häpna, i dag för första gången lämna in slipsar på kemtvätt. Har fått ett värdefullt tips om inrättning från chefen, så snart ska mina undanhängda fettbefläckade kravatter vara som nya igen. Det är ju trist när en slips för åtskilliga hundralappar efter bara ett par gångers användning av sås och spill blir solkig och ful.

onsdag 7 oktober 2009

Geten lever

Som sagt. Än är geten inte död...

Måste få hem en hantverkare till. Nästa vecka. Till dess ingen fungerande fläkt alltså... Vi får helt enkelt leva med lite sämre inomhusluft ett tag.

Man kanske får trösta sig med champagne ändå?

Fläktskumpa

Jag tillhör inte de personer som gärna firar saker och ting i förväg. Men nu är det nära. Vår nya köksfläkt håller efter mycket om och men på att monteras där hemma, och på vägen har jag både haft med fantastiska och mindre fantastiska människor att göra. Service är ett begrepp känt för många, men inte alla...

Killarna på plats verkade hur som helst riktigt bra, så nu håller jag tummarna (jobbigt att skriva med knutna nävar). Nu är frågan om jag vågar gå direkt till champagnefirandet som min fru har bjudit in mig på efter jobbet, eller om jag kommer ha ett behov av att gå hem och kontrollera monteringen först. Det lutar åt det andra, eftersom jag som sagt alltid har levt efter den gamla devisen: "Man ska inte ropa hej, förrän geten är död."

Champagnen var det ja. Kvarnen har ett kanonerbjudande på uteserveringen...
Är det för kallt där får man väl gå in på restaurangen, där deras Oktoberfest pågår.

tisdag 6 oktober 2009

Kamp

Jag håller med Jens Linder helt och hållet! Ämnet har ju seglat upp här förr, och det kan inte nog upprepas hur viktigt det borde vara att korrigera hur vi värderar mat och betydelsen av god kvalitet på det som serveras i skola och omsorg.

Upp till kamp!

Informationssamhället

Det slog mig i dag att mina morgnar kan bli ganska informationsstinna. Men i vilken utsträckning det gör mig välinformerad är kanske mer osäkert.

Först vaknar jag av att klockradion startar inställd på P1. Nyheter och ofta en debatt. I morse om skuggbudgteten. Initierat och intressant, men själv är jag i någon form av halvdvala och drömfiltret är därmed inte helt avstängt.

Sen kan det bli lite DN vid köksbordet. Sannolikt blir det då mest rubrikläsning, med eventuellt någon ingress. Och det är ju som alla vet inte säkert att en rubrik helt återspeglar någon verklighet.

Metroläsningen i tunnelbanan är i första hand ett tidsfördriv, men kan ge goda uppslag.

Har jag inte ätit frukost hemma, går jag in på mitt frukostfik. Där har killarna TV4 påslaget, och kommenterar alltid den nyhet som speglas just då. Ett skönt filter för att få en känsla för vad som är viktigast för tillfället. I dag handlade det om en kvinna som fått sitt ögonlock opererat, i stället för sin starr. Enligt uppgift var hon nöjd.

Anländer således till arbetsplatsen full av information, som jag i många fall inte vet hur jag ska hantera. Det som hänger sig kvar bäst i minnet från den här morgonen är nog ändå brudklänningen i vit choklad som kommer att visas upp på chokladfestivalen på Nordiska museet i helgen. Förra året var kön för lång för oss. Vi får väl se om vi gör ett försök den här gången.

måndag 5 oktober 2009

I afton P1

Nu blir det radiounderhållning! Kära vännen L har åter haft godheten att ordna biljetter till inspelningen av "På minuten". Håll öronen öppna framöver, så kanske ni hör grytans sjudande, bubblande skratt i er radio inom kort...

Jubileumsdagar

Som ni såg firades kanelbullens dag med bullar och bak hemma hos oss i går. Möttes också av en annons i tidningen som nu förkunnar fetaostens dag den 14 oktober. En hyllning till att det var det datumet (nu har jag glömt vilket år) som EU-kommissionen slog fast att namnet endast kan användas för äkta grekisk fetaost. Hurra! Men hur ska det firas? Förslag från er?

Och är det här en trend? Kommer vi att få se fler maträtter och ingredienser med egna dagar? Det finns ju redan ett antal exempel på detta, men hur långt kan det gå...? Vilken ingrediens eller maträtt vill du se särskilt firad?

söndag 4 oktober 2009

Kanelbullens dag


Kavlad deg med smör, socker och kanel.

Degen rullad och skuren.

Bullarna bakade och klara.
Vi hade inget pärlsocker hemma, men rosa små hjärtan är aldrig fel.

lördag 3 oktober 2009

Grytan har landat

Hemma igen. Skönt att åter trampa hemstadens mark.

På planet läste jag den där tidningen som alltid ligger i stolsfickan framför en. Där hittade jag det här. En festlig produkt, som jag vid något tillfälle faktiskt har saknat. Pulvervin väcker helt klart en del funderingar och fantasi. Jag är mycket spänd på hur det smakar, och rykten säger att man nästa år kommer att lansera öl i samma form. Det tror jag att jag ska bjuda ölkännarna i bekantskapskretsen på någon gång.

Läste också en artikel om saffran, och inspirerades till att satsa på kanske bättre produkter än det man köper på konsum. Någon som vet om det lönar sig, och var man hittar bra alternativ? Kanske går det att hitta intressanta produkter på nätet?

fredag 2 oktober 2009

Andra dagen

Tillbaka i mötesrummet. Goda minnen härifrån trots molande huvudvärk och skräckblandad förtjusning i går. Jag fick uträttat vad jag skulle, och bidrog till förtydliganden.

Efter mötet tog jag en rejäl promienad till Les Foudres, restaurangen där vi skulle ses lite senare. Maten helt okej, men kanske var stämning och service mer värd. Eftersom jag kom tidigt hann jag också njuta lite extra av detta. Artigt och vänligt bemötande, en stund i enskildhet i soffruppen med en Leffe Blonde, min bok och en udda utsikt. Matsalen ligger i en källare, och bakom stora glasfönster ståtar de gigantiska vinfaten som gett restaurangen sitt namn.

Som aptitretare serverades bland annat en liten sallad på tunnt, tunnt skivad blomkål med finhackade kastanjer. Den tyckte jag mycket om. De anisflamberade jätteräkorna till förrätt var trevliga, men inte mer än så. Ankan som jag åt till huvudrätt hade fin smak, men det blev lite väl trångt på tallriken med både anka, lättkokta grönsaksjulienner, potatiskroketter, lingonäpple och sås med smålökar.

Nåväl, den distingerade fransmannen (som självklart heter Jean-Pierre) mittemot mig lotsade oss rätt bland vinerna, och vi hade ett trevligt samtal kring svensk teater, franska viner och längenhetspriser i Europa.

torsdag 1 oktober 2009

Var är jag?

Mötet är ett nytt sammanhang för mig.
Jag balanserar mellan fullständig överblick och totalt främmandeskap. Festligt och skrämmande.

Nu är det lunch...

På plats

Uppkopplad, på plats i mötesrummet.

Morgonen lagom långsam, med den planerade frukosten och kort bussresa. Men förutom min älskade fru saknar jag också P1 på morgonen. Kanske skulle kosta på mig en uppkoppling på rummet för nätlyssning.

Hotellet är ok, men det är vad jag och en god vän brukar kalla "filthotell". Det är när man får - förvisso rena - lakan, och en loppig, tufsig filt. Säga vad man vill, men påslakan känns alltid lite fräschare. Mitt rum har snedtak och takfönster med utsikt över parlamentet.

onsdag 30 september 2009

Längtan

Nu sitter jag här och läser olika dokument inför kommande möten. Fast egentligen tänker jag mest på annat. Främst mat. Rätter jag ska laga, restauranger jag ska besöka.

Jag har till exempel en otillfredsställd längtan till En Ful och En Gul. En längtan som närmar sig behov. För att inte säga abstinens. Den kinesiska restaurangen på Erstagatan som i det närmaste kräver regelbundna besök. Och nu var det länge sen sist. Det växer en plan i min hjärna...

Ut i världen

I afton Bryssel.

Det blir kvällsflyget från Bromma, och sen ankomst till EU:s administrativa hjärta. Reser inte dit alls lika ofta nu som med förra jobbet, men varje gång det blir dags återkommer något av ångesten. Trista flygningar som äter upp lediga kvällar, långa transportsträckor och ensamma nätter på hotell.

Finns det då inget positivt? Jo, vars. Jag bor nära mitt favoritfrukostkafé vid Place Luxembourg där man får nybakat bröd, "hemgjord" sylt och gott kaffe på morgonen. Med lite tur får man tillfälle till en god middag också, och på hemvägen är det lätt gjort att plocka upp en chokladask någonstans.

Om bara uppkopplingen är tillfyllest i mötesbyggnaden kommer ni med all sannolikhet att kunna följa händelserna här...

tisdag 29 september 2009

Det lackar...

Som sagt. Det lackar. Mot jul.

Påminner mig härmed om något jag ska önska mig i julklapp. Läser nämligen i tidningen att det har kommit en ny bok med 118 visor av Evert Taube. Sångerna presenteras, kommenteras och ackompanjeras dessutom av foton och akvareller. Perfekt för mig, och kan bli foten i ändan som dessutom gör att jag äntligen köper mig en gitarr. Jag kommer nämligen en dag i framtiden att bli Sveriges främste Taubetolkare. Det ni!

Nytt hösttecken

Jag har köpt en ny halsduk i lagom glad färg som drar allas blickar till mig. Dessutom kommer den att matcha mina galoscher.

Provade ett par trevliga rockar som satt fint också, men hur mycket ska man egentligen behöva spendera på ett dylikt plagg?

Våga fråga

Titeln är en nyttig uppmaning. Oftast till mig själv. Det händer ju att man känner sig lite osäker på det ena eller det andra, och den absolut enklaste vägen till lugn och visshet är då ofta att ställa en fråga. Har man bara en gnutta ödmjukhet kryddat med en smula mod, så är det inga problem att visa sig lite mindre vetande, och att böja sig för den kunskap och visdom som andra besitter. De flest älskar dessutom att få berätta vad de vet. Nu på morgonen till exempel, blåste jag snabbt bort ett litet orosmoln genom att konsultera en kollega. Ett enkelt och litet exempel, men ibland är det det enda som krävs för att en tisdagsmorgon ska kännas något lättare.

Brasklapp: Sen får man självklart väga de svar man får...

måndag 28 september 2009

Fetvadd

Tänk att vissa dagar är såhär. Tröttman (fint ord, eller hur?) ligger som fetfadd i skallen, och ögonen vill liksom aldrig öppna sig helt eller fokusera. Svårt att lyssna, svårt att koncentrera mig, och en enorm längtan ut. Helgen var väl helt enkelt för bra och avkopplande, och kroppen har inte riktigt hunnit med att reagera på måndag och arbete.

Efter jobbet blir det massage och det är inte precis någonting jag brukar piggna till av, men jag hyser en stor förhoppning om att jag framåt kvällen ändå ska få lite energi. Om jag bara får flanera en stund i solen ska nog knopp och kropp vakna till liv.

Från Skåne till Norrland

Om lördagen med sina gäss och marknaden på skansen gick i skånska tecken, så avslutades helgen med en norrländskt inspirerad middag. Som aptitretare ett glas öl med lite forbondekorv, och sedan en renskavsgryta med enbär och vinbärsgelé i. Till detta självklart en sked av den nyinförskaffade rönnbärsgelén.

Tidigare på dagen hade min kära fru förgyllt söndagen genom att baka två sorters äppelkakor (småkakor och muffins). Nybakat med kall mjölk är en klar vinnare! Ännu en kulinariskt vältrimmad dag, helt enkelt.

I dag är jag trött och vill vara ledig.

söndag 27 september 2009

Utflykt

Det var en underbar höstdag på Skansen i går. Från höstmarknaden fick vi med oss rönnbärsgelé, forbondekorv, svagdricka och karameller. Mårten på bilden fick dock stanna kvar för att äta upp sig någon månad till, och fåren som var mjuka att klappa var lite för stora för att smuggla ut...

Gelén blir fin till kommande stekar, korven är en välrökt historia som håller hur länge som helst, svagdrickan skall njutas sval och flaskan blir fin till glöggen. Karamellerna är nästan slut.


lördag 26 september 2009

Chokladbomb

Min chokladefterrätt från gårdagen är en bomb ur en dessertspecial från Allt om Mat 1999. Ett numera vältummat nummer.

Smält 100 gr. smör och blanda ner 100 gr. mörk god choklad så det smälter ihop.
Vispa två ägg pösigt med 1 dl. socker, och blanda ner det avsvalnade chokladsmöret. Dela upp smeten i fyra ugnsfasta portionsformar (cocotter) och grädda på andra falsen nerifrån i 250 grader och 10 minuter. Låt svalna av en smula och pudra lite florsocker över.

Till det här passar det med glass eller grädde. Några marinerade apelsinfiléer är inte heller fel.

fredag 25 september 2009

Planering

I kväll har vi någonting att fira. Då är det enkla lika med det bästa. Hummer och champagne! Sen drygar jag ut det hela med färska räkor och en liten paj. Senare på kvällen är det förberett för ostbricka och chokladfondant.

Efter en så'n inledning av helgen, finns bara ett sätt att toppa det hela i morgon. Getklappning och höstmarknad på Skansen. Här ser ni en lycklig gryta!

Ordvis

Det är något lustigt med mig och vissa ord. Tragiskt, men lustigt. Att jag aldrig lär mig dem. Jag gillar bilden av att de blir färre och färre med åren, men jag är inte säker på att det stämmer. Nyligen, i samband med förberedelserna inför vårt bröllop i somras, lärde jag mig stava rätt till det ordet. Bröllop. Någon sa "Men det är ju inget lopp du ska springa", och därmed satt den där. Stavningen. En gång för alla.

Nu har jag ett nytt rättstavningsprojekt. Promenera. Promenad. Bara ett m. Hur ska jag komma ihåg det? Promenad rimmar (nåja) på marmelad. Och det är bara ett m i marmelad. Eller två. Fast åtskilda. Eller att min älskling har ett m i sitt namn. Det kan funka. Eller också slutar jag använda ordet. Jag har ändå alltid tyckt bättre om att sprätta, spankulera och vandra. Och framför allt ser jag mig själv främst som flanör.

torsdag 24 september 2009

Juletid

Nu närmar den sig. Minsann. Julen.

Jag bestämde mig när förra säsongens gran åkte ut för att byta ut mattan i år. Så nu blir det pysslarhörna här hemma inom kort, eftersom jag också har bestämt mig för att brodera min egen. Det känns kul. Ett litet paket med själva mattan, garnet och ett mönster har införskaffats, och jag kan knappt vänta på att sätta igång. Men jag ska vara lite ståndaktig. Jag tror att gränsen för julförberedelser går tre månader före första advent. Så till helgen kan jag sätta igång det hela, och ganska snart ska väl glöggen sättas också...

Mitt i veckan

Jag och min underbara fru hade för övrigt en verkligt trevlig kväll i går. Vi sågs efter jobbet på Grill Ruby för att njuta av en av stans (enligt På Stan) bästa hamburgare. De var riktigt goda, och framför allt var tillbehören många att välja på, och lite kul. Sötpotatisgratäng till exempel. Coleslaw kan man inte heller vara utan i sammanhanget. Det som till viss del irriterade oss var de ganska höga vinpriserna om man nu bara vill ha ett glas.
"Fast varför vill man det?", slog det oss. Och så tog vi in en flaska i stället. Ekonomiskt sinnat, eller hur!

Sen blev det opera. Così fan tutte på Kungliga Operan. Mozarts ganska banala komedi, som närmast kan betecknas som högkulturell buskis. Lite enformig musik för min operasmak kanske, men scenografi och regi var kul. Mycket att titta på, mycket skoj och lek! Som livet självt.

Morgonvariation

Jag sitter hemma några timmar nu på förmiddagen. Måste vänta på en DHL-leverans av köksfläkt. De lyckas på något sätt med konststycket att varken vara bestämda eller flexibla i sina leveranstider, utan det är bara att foga sig och vänta...
Som tur är tillåter jobbets karaktär att jag kan sitta hemma ibland, men det är lustigt hur den här typen av servicetjänster bara förutsätter det. Verkligen ett område för samhällsförbättring!

onsdag 23 september 2009

Morgonmiss

Jag tog tunnelbanan den här morgonen. Dumt. Det leder inte alls till samma sköna uppvaknande och upptäckter som prommenaden gör. Tunnelbanan är lite trång, lite illaluktande, lite färglös och fyller öronen med missljud. Men ibland bedrar latheten visheten, det bara är så.

Nu gäller det att pigga upp dagen på annat sätt. Ett champagneglas med kolsyrat vatten kanske kan lura hjärnan...

tisdag 22 september 2009

Tisdagskväll

En typisk tisdagsmiddag i dag. Soppa och paj. Potatis- och purjolöksoppa enligt ett gammalt välprövat och enkelt recept. Äppelpaj efter ett nästan lika gammalt och enkelt recept. Tre äpplen i klyftor pudras i formen med kanel. Över det ett smetigt täcke som blandats ihop av mjöl, socker, lite bakpulver och vaniljsocker, smält smör och vispat ägg. När formen har fått stå inne i ugnen ett tag blir täcket gyllenbrunt och härligt knäckigt. Provade Valios laktosfria vaniljsås till denna skapelse. Den fick väldigt gott betyg i Allt om Mat, men i vår familj tyckte vi att den underligt nog kom till korta på just vaniljsmaken. Den var alltför svag.

Morgondagens skjorta är struken, snart är det läggdags.

Morgonvandring i Stockholm

Plötsligt händer det. Dikt blir verklighet. Jag läser för tillfället Witold Gombrowiczs Transatlantica, och passerade däri nyligen ett avsnitt där gästerna på en mottagning på beskickningen ständigt återfaller med blickar och samtal till sina och varandras strumpor. Och - faktiskt - vid ett övergångsställe på väg till jobbet kom i morse två herrar, klädda för sin dag i något av palatsen vid Kungsträdgården, ikapp mig samtidigt som de var mitt uppe i ett samtal om just sina strumpor, hur de sitter och vad man bör tänka på. Sånt gör grytan glad!

I övrigt kunde de mörka molnen som tornade upp sig från väster på himlen, inte dölja att det var kärlek i stockholmsluften på morgonen. Vid Slussen sitter en man, varje morgon, och säljer Situation Stockholm. Rör sällan en min, sitter still, har sin tidningsbunt, en Coca-Cola och en påse från 7-Eleven vid sin sida. I dag närmade jag mig honom vid sidan av två damer, varav en hade en hund i koppel. Tjugo meter från mannen, släppte hon kopplet och sa till sin väninna "Det är lika bra att släppa nu." Hunden snabbade på sina steg rakt fram till mannen som sken upp, och ur påsen plockade fram en giffel. En morgonrutin som nog båda ser fram emot, och som ingen vill vara utan.

På Skeppsbron tog en löparklädd man och en kontorsklädd kvinna ett ömt farväl - ett mycket ömt farväl - inför dagens vedermödor. Jag lämnade dem bakom mig i en kyss, och lät tankarna gå till kvällen och återföreningen med den jag älskar.

fredag 18 september 2009

Gammal ost

Ostbutiken Gamla Amsterdam har rullat ut sina sista brandgula ostar ur lokalen på Östgötagatan. Denna föredömligt nischade lilla affär med sina initierade och kunskapsspridande innehavare har dragit vidare till nya jaktmarker. Kanske är Hornsgatan en mer publik adress med bredare kundbas, men det blir trist att inte lika lätt kunna slinka in på vägen hem från jobbet längre.

Tyvärr verkar den nya verksamheten i lokalen på Östgötagatan inte alls ha med ost att göra. Eller något annat ätbart heller, för den delen...

Men - vi säger lycka till, och på återseende till Gamla Amsterdam!

onsdag 16 september 2009

Pyttipanna

Jag var på finmingel hos USA:s nye ambassadör tidigare i veckan. Trevlig prick, verkar det som. Roligast var ändå den imponerande blandningen på gästerna. Där fanns allt från nischade krogägare och världsberömda mästerfotografer till spanare och myndighetschefer.
Och så jag då, förstås. Sjysst pytt!

måndag 14 september 2009

Söndagsdjur

I går blev det en kär gammal favorit. Kyckling i ugn:
en kyckling
citron
persilja
salt
peppar
blandade rotfrukter (kålrot, palsternacka, lök, vitlök, potatis, morot...)
smör
timjan
rosmarin

En saltad, pepprad och med skivad citron och persilja fylld fågel läggs i ugnsform och får stå i 200 grader ca 40 minuter. Under tiden fräser tärnade rotfrukter i lagom stora bitar med smör och kryddor i en gryta. Denna härligt doftande blanding slås sen runt kycklingen, och allt får gå färdigt tillsammans i ugnen (ytterligare ca 45 min).

Mot slutet tar jag ut formen, och häller av all härlig sky som har bildats. Den kokar jag ihop med lite grädde och ev. extra salt eller annan krydda man tycker om, och det blir en underbar sås.

fredag 11 september 2009

Vårt behov av mat

Så var det dags igen. En artikel i tidningen om det där som gör mig ledsen och lite rädd. Maten i sjukvård och äldreomsorg. Mikromat i plasttråg. Jag vill inte ha det så den dag det är dags. Tänk att ha roats av mat ett helt liv, och sedan få denna njutning bortryckt bara för att man är sjuk. Ingen borde behöva stå ut med det. Varför får inte mat kosta?

Kanske skulle maten kunna ses som en del i medicineringen. Lustfylld och uppiggande. I koppling till debatten som pågår på den andra draken, kan diskussionen om maten i vården kanske få ytterligare ett lyft.

Kalasjobb

Nu kom precis fredagskakorna till fikat. Varje fredag bakar damerna i vårt kök kakor till alla i huset. På tisdagarna brukar vi få glass. Inte sällan efterrätt till lunchen. Till exempel en äppelkaka.

När jag började här, och förklarade det hela för M., sammanfattade hon det så bra:
"Det där är ju inget jobb. Det är ett barnkalas!"

Ett facit

Så - hur gick det?

En inledande promenad längs Strandvägen i ljuvlig sensommarkväll. Ett glas bubbel mötte oss på uteserveringen innan det blev dags att sätta oss till bords i Oscarsrummet på Ulla Winbladhs övervåning. Grön sparris med hollandaisesås, ångkokt hälleflundra med räkor, ägg och riven pepparrot, och slutligen en rabarberkompott med färskostpannacotta. Genomgående vitt vin.

Stabilt och gott, alltihop. Lite väl tilltagen blötläggning av sparrisen, och å andra sidan snålt med skirat smör till fisken som också saknade viss sälta. Och även om fransosen vid bordet hostade och fräste när han högg in på den rivna pepparroten, så tyckte jag nog att den var lite väl torr och tam. Men annars god konsistens på både sparris och fisk, och efterrätten var trevlig. Tyvärr var allt redan förbeställt, och jag hade svårt att finna utrymme för min planerade punsch. En annan gång...

Nu är det fredag. I afton råbiff!!

torsdag 10 september 2009

Hylla den som hyllas bör!

Jag insåg när jag läste igenom mitt senaste inlägg, att när jag nu börjar sprida hyllningar kring mig igen, är det ju inte mer än rätt att även Povel får sin hyllning. Citatet var ju som alla vet hämtat från hans gamla smash-hit "Varför är där ingen is till punschen?".

Alltså - Tack Povel för allt du gav!

Hmmm... om man skulle våga sig på ett litet glas välkyld arrakskryddad till kaffet efter maten, kanske.

Ulla min ulla...

I kväll är det jobbmiddag. En salig blandning industritjänstefigurer från olika Europeiska länder har hållit möte här hos oss i dag, och ska givetvis slussas ut på helsvenskt bete efteråt. Jag är inte med på mötet, men följer såklart med som sällskap under middagen. Den här gången har någon bestämt att vi ska till Ulla Winbladh på Djurgården. Trevlig miljö från den gamla goda tiden ("då landet var en enda lycklig - leve kung Oscar, skål moder Svea, slå dig för bröstet - idyll!"), men håller köket samma klass som under Nils-Emils vård? Jag minns en middag 2003, då jag i sällskap med min far serverades en fantastisk kalvlever som öppnade mina ögon för denna rätt. Tack Nils-Emil! (Se där - en hjältehyllning.)

Menyn håller vid närmare påseende en högst traditionell profil, vilket ställer desto högre krav i min bok. Man har ju ätit några sillar, rydbergare och ångade torskryggar vid det här laget, och där tävlar ju krogen dessutom med mitt eget kök... Vi får väl se, men enligt Munskänkarna håller Ulla tydligen hög klass vad gäller drickat åtminstone. Utnämnd till "Munskänkarnas vinkrog 2009".

Köksinvesteringar

I går fick jag äntligen tag på en lite mindre springform. Det var stört omöjligt att hitta någon mindre än 24 cm i mer vanliga butiker. Men på Cordon Bleu hade de. Det fick bli en 18 cm som kan bli lagom för kakor, pajer mm när vi bara är två. Eller om man vill baka våningstårtor kanske...

Samtidigt hittade jag den ugnsform i rostfritt som jag kommer att investera i inom kort. Tillsammans med ett galler är det ett måste inför höstens och vinterns stekar, bogar, fåglar och annat. En stryktålig historia som jag hoppas kan bli en vän för livet. Men det står fler investeringar i kö. Vi måste ju enligt "OVK-besiktningen" punga ut för en ny köksfläkt av någon obskyr anledning...

tisdag 8 september 2009

...och banan

"När det för en gångs skull är ganska länge sen det bjöds på färsrätt till lunch, är det lika bra att passa på", tänkte jag. För det är ju ett enkelt och säkert kort när fantasin tryter inför middagsvalet. Jag valde till och med bort köttbullarna på Dramatens lunchrestaurang när jag väl hade bestämt mig. I stället blev det kolja, vilket så här i efterhand kanske ändå inte var rätt val. Den hade blivit lite väl torr i sin ugn. Nåväl.

Blandfärsen blandades ihop med ett ägg, riven lök, smulad fetaost och hackad persilja. Salt och peppar så klart. Efter att ha stekt dem och lagt dem att mogna i ugnen, gjorde jag en liten sås på skyn, rödlök och ett par skedar creme fraiche. Potatismos och min egen kålchutney till det, och saken var biff. Färsbiff.

Ett steg i rätt riktning

Många har undrat. Många har frågat. Många har velat veta hur det går med mina italienska bruna oxford med full brogues. Dem jag köpte i Rom. De har stått med fjädrade skoblock ett par veckor, och min häl har läkt. I dag går det alldeles utmärkt att traska runt i dem. Än så länge.

För att ytterligare stilla den nyfikenhet som har spridit sig och stigit runt min skogarderob, kan jag även meddela att mina engelska oxford med full brogues i svart kalvläder nu är inlämnade till skomakaren för en höstsulning. Dem hade jag aldrig några problem med skoskav i, utan kunde obehindrat dansa en hel natt redan första gången de satt på mina fötter. Tack Alfred!

Jag tror därför att det blir direktbeställning från Alfred Sargent i Northampton nästa gång det blir dags för nya skor. Deras hemsida håller på att utvecklas för enklare beställningar, men man kan även se deras utbud här.

måndag 7 september 2009

Gårdsvin

Läste just fortsättningen på vad som blivit något av en följetong här på sidan.
DN publicerar en förklaring från Systembolagets vd, som tar upp hur man möter kraven på gårdsförsäljning av vin och, förmodar jag, annan alkohol på gårdar och bryggerier. Tanken är att man via en beställningstjänst på nätet ska kunna beställa de produkter man vill, och sedan hämta ut dem på valfri systembolagsbutik. En kompromiss som verkar förhållandevis smidig för konsumenten. Visst är det lite trist att inte kunna få med sig en produkt direkt från den gård man besöker, men det får ändå sägas vara en snygg lösning som verkar klara både konkurrensneutralitet och bevarande av utlämningsmonopolet, som ju nämnda vd har att förhålla sig till.

Frågan är väl bara hur krånglig administrationen kan tänkas bli för en liten producent...

söndag 30 augusti 2009

Hösttecken...

Solig, lite frisk dag i dag. Fantastiskt skönt flanerande hemma på Söder under dagen med lunchfika på Axels kiosk i trädgårdslika Axel Landqvists park, och sedan en glass på AH's. Nästan sommarkänsla fortfarande.

Men ett tydligt hösttecken är att säsongens första äppelpaj nu står i ugnen.

lördag 29 augusti 2009

Kålchutney

Jag har aldrig haft någon stor kärlek till chutney, även om jag med glädje äter det ibland eftersom den fyller sin funktion till vissa maträtter. Däremot äger jag en påtaglig förtjusning vad gäller kål i olika former, och jag har av en tid haft en tanke att skapa min egen favoritchutney av just kål. Nu har jag försökt. Ett första försök under laboratorieliknande former i köket i går kväll. Målet är att skapa ett nytt tillbehör till den älskade lammsteken.

Det gick nästan över förväntan. Det vill säga - min chutney går att äta, till och med med viss behållning. Men den kräver förfining. Icke desto mindre ska jag här dela med mig av mitt utkast till recept. Den blev måhända en smula för lös, och jag skulle definitivt vilja få fram kålsmaken betydligt tydligare. Jag tror jag ska experimentera med lite olika sorters kål, men de kära små brysslarna kommer nog alltid att vara med.

2,5 dl socker
0,4 dl vitvinsvinäger

270 gr. brysselkål
1/2 normalstort fänkålshuvud
1/2 röd spansk peppar
1 vitlöksklyfta
några kvistar rosmarin
5 st plommon av normal storlek
2 st lagerblad

honung
citron
mynta

Koka upp socker och vinäger.
Dela kålen i lämpligt stora bitar (jag halverade brysselkålen)
Finhacka peppar och vitlök.
Repa av rosmarinen, kärna ur plommonen.
Koka kål, plommon och kryddor långsamt i sockerblandningen ca 30 min.
Ta av från värmen och smaka av med lite honung, citron och mynta efter smak.
Häll upp på varma glasburkar och låt svalna.

Jag delade upp min chutney på två burkar, och valde att krydda den ena med mynta, men inte den andra.

Fortsättning kan sannolikt följa.

onsdag 26 augusti 2009

Recension

Vi slapp regn under föreställningen, och de delade ut filtar. Och i pausen kunde man köpa kaffe och kaka. Det var bra! Sen finns det teater, och det finns teater. Man vet inte alltid vad man kommer att möta när man tar plats i salongen. Ibland blir det glada överraskningar, och ibland får man se någonting man kunde ha varit utan. Men som sagt, kaffet var gott. Och en komisk talang lyste lite starkare än övriga ensemblen.

Nu dricker vi te.

Utveckling

Jag har från en trogen läsare fått matnyttig återkoppling. Det kan komma att leda till an något justerad form av inlägg i fortsättningen. Delvis. Eventuellt.

Önskemålet är att olika beskrivningar av vad som inmundigats, särskilt i hemmets hägn, även ska innehålla mer explicita uppgifter om ingredienser och tillagningssätt. Jag hoppas kunna tillfredsställa denna önskan på ett sätt som samtidigt kan bli stilbildande och nydanande. Kanske redan till helgen.

Regnet har upphört.

Bröd och skådespel

Det regnar här i huvudstaden i dag. Jag hoppas det slutar framåt eftermiddagen, eftersom jag och min kära hustru ska på utomhusteater i kväll.

I övrigt är det lite ont om infall för tillfället. Men jag kan meddela att en förtjänstfull brödhandel i kombination med kafé har öppnat på Sibyllegatan nära T-baneuppgången. Förträffligt och underlättande för frukosten på morgonen och brödinköpet på kvällen. Så'nt gör mig vardagsglad!

måndag 24 augusti 2009

Paddanatt

Efter en helg på resande fot har en ny vecka nu sett sin början. Med goda vänner begav vi oss i fredags till Österlen för en födelsedagskräftskiva. En otroligt trevlig och rolig helg, som förutom många skratt också bjöd på ny kunskap. Inte minst har jag nu i regn och mörker fått uppleva en sann skånsk "paddanatt"!

Det är kul att göra en lång bilresa som hade kunnat misstolkas som transportsträcka, till just en resa, en utflykt och en upplevelse. Med långa stopp och reflektioner kring landskapet utanför bilfönstret, är det inget annat än en fröjd att färdas nio timmar på väg till slutmålet. Bjärnums offensiva kultur, Vittsjös vitala vattenskidsport, björnjakten i Småland och bensinmackars utveckling till slottsruiner är sådant som kittlar tanken och får en att förstå att man ännu inte har förstått allt.

Jag var trött i morse. Men glad!

torsdag 20 augusti 2009

Mat och prat

Fick just nr 4 av tidskriften NEO i lådan på jobbet. Tema mat, minsann. Jag tror jag lånar hem den över helgen och studerar för reflektion. Får väl återkomma om något väcker intresse.

På temat det här ska jag läsa dök också en recension av Viveka Adelswärds bok "Till struntpratets lov" upp i tidningen i dag. Säkert läsvärd med tanke på det fokus boken verkar ha på språkets sociala funktioner. För en icke fackkunnig tror jag att det kan skänka både nöje och förkovran. Ett lustigt exempel på hennes teorier tas upp i artikeln. Hon föreslår "att det första språkliga yttrandet i mänsklighetens historia skulle ha varit 'Vilken fin päls!' snarare än något i stil med 'Grabbar - ska vi ta mammutarna från läsidan?'." Något som jag tycker stämmer till eftertanke...

onsdag 19 augusti 2009

Jag sa visst A, så jag säger B...

Jodå, motionen är inledd. Fyra kilometer i lagom tempo. Tjugotre minuter.

Och vad gäller livet efter chefen: Vår avdelning slås ihop med en annan och vi får deras nuvarande chef som chef. Avdelningen delas också in i tre verksamhetsområden. Det hela känns enkelt och faktiskt ganska relevant. Inte minst med tanke på att vi får en ny VD om ett år, och han ska väl kunna få göra lite vad han tycker med sina resurser också. Sen finns alltid rykten om en större sammanslagning i framtiden...

Jag stimuleras av organisationsförändringar - då finns chans till nya infall och kanske justeringar av både arbetssätt och prioriteringar.

Slutligen - min Boeuf är som väntat ännu bättre idag...

Småskalig frihet

På tal om att göra Sverige till det nya matlandet, skulle väl det här kunna vara ett lämpligt steg i den riktningen? Fast det är klart - man har ju ändå en ryggradsreaktion när ledaren för vinprovningen på en gård i Italien reagerade oförstående när en bilförare tackade nej till vin, och direkt replikerade med att "Det är ingen fara - polisen sover nu." Man är ju inte heller helt van vid att en vanlig bensinmack i den del av butiken som inte säljer salami, är inredd till en fullt utrustad bar... (exemplet igen från Italien)

Men - så långt behöver det ju inte gå. Lite servering och försäljning på lokalbryggerier, mikrobrännerier och ambitiösa vingårdar vore kul. Och nog skulle man stanna till, göra sig små omvägar och avstickare på sina resor genom landet. Man skulle upptäcka nya ställen, spendera pengar, bidra till glesbygdsutveckling, och alla skulle bli glada. I grytan. Tror jag.

Stimulans

Onsdag.

Betydligt lättare i dag. Gårdagens gryta, samt stimulansen av att hänga upp nya gardiner i sovrummet har uppenbarligen piggat upp såväl kropp som själ.

I dag ska chefen avslöja vad som händer när han går i pension efter nyår. Det kan man säga är dagens händelse. Förutom att jag ska komma igång med motionerandet också...

tisdag 18 augusti 2009

BB

Det blir en improviserad Boeuf Bourgignon i kväll. Där fick ni facit. Jag hittade ett drygt kilo högrev på Konsum. Puttrar nu med några dl vin och buljong, champinjoner, bacon, lök, vitlök, tomat, morot, lagerblad och kryddor. Har ett färskt surbröd också. Det börjar arta sig...

Go' kväll!

Grytan sjuder

Fortfarande tisdag...

Trögstartad helt enkelt. Men nu är det ju bara några timmar kvar innan grindarna öppnas, och jag kan rusa ut och rasa av mig på stadens gator. Börjar så smått låta hjärnan sippra iväg i spridda tankar kring middag. Tänk vad mycket tid jag ägnar åt mattankar, men det är ju viktigt. Eller?

Det kanske blir något lite större kok för flera dagar. Det börjar bli länge sen det puttrade en gryta eller gulasch där hemma nu. Och om jag inte missminner mig står en vinskvätt i ett hörn och väntar på att få slattas i... Eller också en minimal ansträngning i form av sallad med enkla ingredienser. Idéerna får ligga och sjuda där inne, så får vi se vad hålsleven får med sig upp när det är dags för utrus.

Drivkraft

Tisdag.

Ögonen vill inte riktigt hålla sig öppna. Benen känns som om jag sprungit ett maraton, fast jag rörde mig ovanligt lite i går. Hjärnan är tydligen fortfarande på semester.

Man ska vara pigg och utvilad, engagerad och drivkraftig så här i början av hösten. Det är jag. Men inte nu på morgonen. Inte en tisdag på ett kontor på Östermalm. Nu längtar jag mer efter en loj dag med korta prommenader, en paus på ett café, en god bok att försjunka i om jag vill, långsam planering av lunch och middag.

söndag 16 augusti 2009

Kräftpremiär!


I går satte vi ihop en liten skiva här hemma. Förutom de östgötska kräftorna, en västerbottenpaj med kantareller, morfars krydd och hemgjord citronfromage med hallon, var det bara Porter och Nils Oskar som gjorde oss sällskap. Men ett så'nt sällskap!

Nu väntar kräftskivor ett par lördagar till, men det känns tryggt att direkt ha smashat in en fullträff.

fredag 14 augusti 2009

Korsvägar och vindlingar

Jag funderar lite i dag. Signaler som korsas får hjärnan att jobba.

Det började med att två kollegor talades vid i korridoren i morse. Den ena hade tillsammans med sin son frångått alla vardagliga principer och handlat kanelbulle på 7eleven till frukost. Den andra svarade med minnen från de där speciella tillfällena från när man var liten och fick göra ovanliga, lite magiska saker med sina föräldrar. Upphov till minnen och tankar om hur man själv vill göra som vuxen.

Sedan läste jag kommentaren från C. på ett tidigare inlägg om dockteater. Vad är det egentligen som gör att vi trollbinds av och fastnar för vissa upplevelser? Vad väcker magin, fantasin och skapar känslominnen?

Min fundering för tillfället är om inte just sådana tillfällen från när jag var liten, och som av någon anledning har stannat kvar hos mig, även har bidragit till olika strävanden och mål i livet. Jag söker förverkliga eller återskapa dessa drömbilder på olika sätt. Väldigt svåra livsprojekt, men då kanske lösningen (undermedvetet) är de traditioner och återfall i beteenden eller aktiviteter från förr som får duga som substitut.

torsdag 13 augusti 2009

Lunchlyrik

Bjudlunch i dag igen. Det finns ändå någon liten fördel med att jobba. Fast det är klart - fortfarande lyser lunchvinet med sin frånvaro...

Och sommarvärmen håller i sig. Den glada solen lyser och jag kunde på lunchen hämta mina lagade hängslen samt köpa en liten redningsvisp. Livet leker!

Murkeltankar

De har en väldigt trevlig gästmatsal på företaget i Finnspång. Alltid ett litet smörgåsbord till förrätt, och sedan tre rätter att välja på till varmrätt. I går valde jag stekta abborrfiléer med murkelsås. Murklor. Trevlig svamp. Jag funderar kring om de kan betraktas som vårt lokala svar på tryffeln.

Jag håller på att skapa en ny rätt. Kanske ska murklan ingå där... Fortsättning följer!

tisdag 11 augusti 2009

Resultat och morgondag

Dockteatern Hotel Crab var riktigt kul och fin. Stärkte mig i övertygelsen om att dockteater är underskattat och framför allt onödigt ovanligt. Jag kan varmt rekommendera morgondagens föreställning utanför Kulturhuset. Själv ska jag till Finnspång på företagsbesök. Tone säger att det kan bli regn på vägen. Kollegan får köra försiktigt.


Skor och skådespel

Jag köpte som sig bör nya skor i Italien. Bruna läderskor av klassiskt snitt.
I dag har jag skoskav...

Snart blir det dockteater på kulturfestivalen!

Vad blir det för matläsning?

Jag läste i tidningen i morse en recension av några nyutkomna matböcker. Alla på temat vad vi äter, och vårt förhållande till maten. Det är en intressant diskussion, men jag kan inte bestämma mig för om jag vill sätta mig in i det hela mer. Det verkar stökigt, och vad kan man egentligen komma fram till? Om jag nu inte vill bli en korsriddare eller debattör i den sunda matens tecken, utan mest bara är intresserad av att laga och äta god mat, så räcker det kanske med att veta vad jag själv tycker och vad jag själv väljer i butikerna. Att laga mat från grunden med goda råvaror är min ledstjärna. Det håller ganska långt.

Å andra sidan kanske jag ändå ska läsa ett par verk för att grunda min egen uppfattning, och kanske vidga mina vyer. Fast i så fall är jag nog mest intresserad av frågan om hur vi ser på mat, hur man har gjort det i andra tider, och hur man gör det i olika delar av världen och olika kulturer. Å andra sidan (igen) börjar nattduksbordet redan skeva under högen av pågående läsning...

måndag 10 augusti 2009

Längtar ut!

Första arbetsdagen närmar sig sitt slut. Långsammaste dagen på länge. Och att i stort sett bara sitta still en hel dag är något jag inte alls har saknat. Inomhus dessutom, trots en härlig sommardag där ute! Träsmak av kontorsstolen.

Och precis nu kom ett sms från min älskade fru: "När kommer du och hämtar mig [...]?"
Det blir picknick i kväll, och först en gemensam handlingsrunda i Söderhallarna.

Men vad jag egentligen hade tänkt kommentera nu, är att jag också självklart saknar de italienska luncherna. Vi har en helt okej restaurang på jobbet, men inte får man några trerätters. Och inget vin! Jag har vant mig vid olika skaldjurssallader, tryffelpasta och en halvflaska vitt under tidiga eftermiddagen, men det är tydligen slut på det nu. Färsbiffar o vatten är också mat...

Avkoppling - Återkoppling

Ett långt semesteruppehåll senare: Nu är glada grytan nygift och nyss hemkommen från en resa i Toscana!

Fantastiska sommarveckor har passerat, och jag är glad och nöjd till kropp och själ. Många möjliga inlägg har passerat hjärnan, inte minst rörande mat under vår turné i Italien. Några av dem kommer säkert att dyka upp här i någon form i efterhand.

Nu är som sagt ledigheten slut och vardagen tar vid. Och med den - nya blogginlägg...

lördag 18 juli 2009

Enkelbiff

Jag har varit ensam hemma i kväll. Tänkte köpa mig en bit kött att steka. Kommer till Konsum (ok, jag vet - coop). Urvalet är begränsat. De har lite av varje. Men inga direkt roliga överraskningar. Och framför allt inga paket med mindre än två köttbitar på totalt ca halvkilot. Vad gör man om man är ensam och inte känner för att äta samma kött två dagar i rad? Jag frågar en expedit.
"Ursäkta, kan du dela en förpackning eftersom jag bara behöver en biffstek?"
"Nej, jag får tyvärr inte göra det."
"Du kan inte göra det?"
"Nej, jag får inte."

Uppenbarligen någon hygiengrej. Att de där köttbitarna som är förpackade i nån form av skyddande atmosfär inte på något sätt får komma i kontakt med luften i butiken. Till skillnad då från fiskarna, ostarna och grönsakerna. Grönsakerna får uppenbarligen dessutom utan problem ligga tillsammans med andra grönsaker. Oavsett om de är lite sladdriga och småruttna.

Jag lämnar min korg och går till Ica i stället. Tur man bor nära ett alternativ! Där fanns hängmörade biffar i singelpaket. Toppen! Men det är ju illa att man måste bli sur en lördagkväll, bara för att man vill ha lite kött. Nu är magen nöjd, och det mesta förlåtet för den här gången. Men inte glömt...

Matkänslor

Ojoj, nu har tiden gått sådär fort igen. Och inget inlägg på sista tiden. Nåja, det händer när det är semestertider och dessutom bröllopsplanering.

Jag kom på en kul språklig modell. Man använder sig alldeles för lite av att uttrycka sin person och sina känslor i mattermer. Vad sägs om "Jag har marinerat min godhet i ironi, och toppat den med en smula altruism". Upplevelsen av vad man faktiskt känner och är blir plötsligt mer påtaglig. Eller?

I förrgår var jag förresten på "Döden i grytan". Mycket gott och rikligt på sant italiensk krog. Kaninen var toppen, liksom mina förrättssvampar.

söndag 12 juli 2009

Västkustskt

Ett av alla sköna adjektiv. Västkustskt. Sådant är mitt liv just nu. Lite för förkyld för ett dopp i det friska Kategatt än så länge, men i morgon kan det hända om solen fortsätter titta fram. Middagen i går var dock ett säkert intyg på geografisk vistelse. Nykokta havskräftor i massor! Och i dag ett nordskånskt smörgårdsbord på Margaretetorp till lunch. När det nu närmar sig middag, med grillade revbensspjäll och korvar från tysken i Gudmundsgården (nära Slöinge - åk dit!), piggar jag i skrivande stund upp aptiten med en frisk och kall GT.

Hej semester!

fredag 10 juli 2009

Sverige - det nya matlandet

Jag läser i tidningen att jordbruksminister Erlandsson drivit igenom en satsning på mat- och turismnäringen. 160 miljoner på 4 år, med stöd av EU-pengar. Allt för att "utländska besökare ska få fina kulinarisk upplevelser" som tidningen skriver. Erlandssons vision är att göra Sverige till det nya matlandet.

Tänk om det här verkligen, i förlängningen, kan leda till en förändring. Med risk för att verka snobbig eller gnällig har jag, och även min älskade M, ofta i olika sammanhang uttryckt en viss besvikelse över hur det är att semestra i Sverige. Mycket att se, vackra landskap, spännande historia, enkelt att göra sig förstådd, men hu - ofta så tråkiga matupplevelser. Man vill gärna resa runt i Sverige, men en semesters så viktiga krydda - maten - får inte fallera!

Det finns massor av trevliga ställen med god mat och service, både butiker och restauranger, och är man påläst och insatt kan man hitta dem. Och trenden går åt rätt håll. Men det är också lätt att missa dessa guldkorn. Och driver man runt lite på vinst och förlust för att spontant uppleva detta avlånga land, då är risken stor att man oftast hamnar på trista ställen med oengagerad mat och ointresserad service.

Så - även om jag inte är en utländsk turist, hoppas jag få njuta frukterna av herr Erlandssons föredömliga satsningar på den i sanning närande sektorn. Utan att ha detaljstuderat förslaget (handlingsplanen presenteras under dagen), har en gnutta hopp tänts i mitt av besvikelser härdade inre.

torsdag 9 juli 2009

Kvällens program

I kväll blir det middag för två på kvarterskrogen Roxy. Ja, de kallar sig faktiskt kvarterskrog, och för oss har det blivit det eftersom det är ett perfekt ställe att slinka in på för den sista ölen på väg hem. Egentligen är det kanske lite för snajdigt för en krog med det epitetet, men nöjer man sig med några tapas och ett glas någonting, så kan man komma undan med lite pengar kvar på fickan. Och i betydelsen nära, intimt och personligt, så stämmer det också väl med tillnamnet kvarterskrog. Vansinnigt trevligt helt enkelt.
Den här gången blir det hur som helst mer rejäl ätning. Kalv eller lamm till huvudrätt skulle jag tro. Och vädret är ju perfekt för lite mustig mat och ett ombonat rödvin i hjärtlig miljö!

onsdag 8 juli 2009

Gulaschkiosk 2

Fick ett litet medhåll i min tanke kring gulaschkiosken från Tjockalocka. Och under lunchen idag, som blev en mycket smaklig räkwrap från Tysa Mari, slogs jag själv åter av det geniala i idén. Tänk att kunna välja mellan kanske tre olika gulascher (fläsk, nöt, häst) som serveras i en liten skål. Valfria tillbehör: surkål, knödel, smetana, saltgurka. Alltid med färskt bröd.
Sen skulle man bara behöva installera en annan politik för utskänkningstillstånd också, så att den lilla kiosken utan bekymmer kunde kränga en König Ludwig Dunkel eller liknande till den gäst som inte behöver återgå till sitt värv, utan som vill njuta av sin lunch och spendera eftermiddagen filosoferandes under närmsta träd...

Glada budskap

Jag läser i tidningen att årets blåbärsskörd väntars bli rekordstor i år. Härligt! Just när jordgubbarna börjar se lite ledsna ut, men gommen fortfarande suktar efter bär, är det här ett budskap jag jublande tar till mig. Det kommer att bli pajer, sylt och marmelader, men framförallt bara färska bär med mjölk och lite socker.
Vem vet - kanske dyker något litet bär upp här på sidan framöver...

måndag 6 juli 2009

Måttsydd mat

I dag hämtade jag min måttsydda skjorta. Precis som med den kostym jag också fick måttsydd, leder det till en viss skepsis mot att framtiden åter handla standardsydda kläder. För även om jag är ganska normalt byggd, så skiljer jag mig ju ändå från snittpersonen. Lite annat nackmått i förhållande till ärmlängd. Lite annan benlängd i förhållande till bröstvidd.

Det är lite som med mat. På krogen kan man i och för sig välja blodighet på biffen, men det är sällan man får frågan om hur mycket ättika man vill ha i dillköttet, eller om potatismoset ska vara helt jämnt eller inte. Hemma tar vi däremot kommandot och tvistar recept som vi vill ha dem.

Men vart leder det här? Ska vi sy kläder hemma i samma utsträckning som vi lagar mat? Eller finns det en nisch för skräddarkockar som sätter kundens smak i första rummet?

Gulaschkiosk

Jag saknar en snabb och enkel lunch som inte är korv, hamburgare, smörgås eller 7-eleven. Finns det något sådant? Som nu till exempel. Behövde uträtta ett ärende under lunchtimmen, och hamnade i viss tidsnöd inför kommande möte. Vad finns då att välja på? I stort sett ingenting, så det slutade med en smörgås med salami och brie från kafét här intill. Helt okej för vad det var, men inte en lunch man blir riktigt nöjd med.

Så trots att jag i huvudsak förordar gott om tid, och långsamhetens lov i matsammanhang, måste jag ändå tillstå att snabblunchen har sin plats i tillvaron. Men var är alla glada matentreprenörer med nya idéer på området?

Usch vad gnälligt det blev. Det ska ju vara glatt i grytan. Nu kom jag på det - En gulaschkiosk i kvarterat hade varit toppen!

söndag 5 juli 2009

Astrid i Almedalen

Helt tjock i hela huvudet och feber. Så har helgen sett ut, och diagnosen består. Därför få uppslag att dela med mig av, men jag kom på en kul iakttagelse från Almedalen.

En trend bland de seminarier jag besökte var att flera nämnde Astrid Lindgren. Hon fick stå som representant för tron på ett idealiserat land (Sverige), som inte finns och som har spelat ut sin roll. Denna landsmoder och djupt älskade författare har alltså börjat användas i debatten för att symbolisera något gammal och förlegat. Lite oväntat kanske. Och onödigt, kan man tycka. Det finns väl bättre exempel på levande personer för det syftet kanske?

fredag 3 juli 2009

Brännvinets lov

Glömde bort att nämna ett härligt citat från Carl-Jan i går.
"Hade vi inte haft brännvinet, så skulle vi har svultit ihjäl."

Detta utifrån att brännvinet från början tillverkades som ett sätt att ta vara på kornet som inte användes direkt till bakning mm. Det blev inte starkare än 16 procent, och när man sen under vinterhalvåret kunde doppa sitt torra bröd i vintet, så fick man ett mycket bra energitillskott.

Hur som helst - Almedalen närmar sig sitt slut för min del. Veckan har inte minst resulterat i förkylning. Varmt och svettigt ute, kallt och luftkonditionerat inne. Vad ska man göra?

Sen finns det självklart lite andra erfarenheter, lärdomar och slutsatser, men det får vänta lite. Nu måste jag snyta mig och packa för hemresan.

torsdag 2 juli 2009

Mat, politik och religion

Bästa seminariet hittills. Grythyttan och SHR stod för arrangemanget när en givande diskussion fördes på temat mat, politik och religion. Företrädare för judendomen, kristendomen och islam reflekterade kring matens och måltidens betydelse ur sina respektive religioners perspektiv. Den kanske starkaste symboliken finns i kristendomen med den sista måltiden, brödet, lammet, fisken. Även judendomen har en stark koppling mellan religionen och vissa maträtter och traditioner. Islam har i sig inga starka kopplingar till särskild mat, men vördar samvaron, givandet och tilliten i att bjuda och äta nyttigt och gott. Som sagt spännande resonemang som lockar till närmare studier.

Den stora debatten kom i kopplingen till politik rörande halal och kosherslakt. Ska den tillåtas i Sverige eller inte. Ingen av de närvarande ställde sig emot, men lyckades ändå påvisa svårigheten att få en ändring till stånd. Upplysande i sammanhanget är att förbudet har sin grund i 30-talets politik i Europa. Återstår argumentet om djurens lidande. Men vad gör att tex jakt och kräftkok skulle medföra mindre lidande för djuren än en snabb och effektiv slakt av djur som hanterats med största respekt?

Efter diskussionen bjöds på lunch i religionernas tecken. Bröd, vin, lamm, kyckling, ägg, bittra örter, gröna blad, murbruk, salt vatten, söt efterrätt. Var och en av delarna med sin symbolik. En mycket trevlig upplevelse, och nu fick ändå M. rätt i sin kommentar från tidigare inlägg. Bäst av all bjudmat är den som kommunicerar och stämmer överens med seminariets tema.

Sen måste bara tilläggas att Carl-Jan Granqvist som inledde och avslutade övningen är en sann mathjälte!

onsdag 1 juli 2009

Vem drar vem?

På affischen: Marit framför Mona.
På scenen: Marit före Mona.
Och sen kröp det fram att hon aldrig röstat på (S). Marit alltså. Fast å andra sidan utnämnde Marit Bergman Mona till sin själsliga syster. Då kvittar liksom partitillhörigheten.

Om Maud i går inledde lite oväntat och samtidigt bra med ett feministiskt grepp, så inledde Mona lika oväntat och bra med ett internationellt grepp. Bravo!

Kallt grepp

Bästa greppet hittills: Glass.
En oväntad paus mellan föredragshållarna på ett seminarium, och glass till alla. Dessutom flera sorter att välja på. Snacka om att de tyckte sig behöva all välvilja.

Mat och mingel

Det närmar sig redan en slutledning. Ju bättre mat dryck, desto fler besökare. Eller åtminstone: Om det bjuds på mat, då kommer folket.

Man har till och med kunnat iaktta hur vissa tveksamma individer stryker omkring ett seminarium om det skyltas med "lätt lunch". Dessa individer tar sig in mot seminariet, slår en lov kring platsen (hur avskilt den än befinner sig), bara för att lämna lokalen om maten är slut eller har hunnit plockats undan.

För min egen del, hittills idag: Chiabatta med lax. Inte nyskapande, inte fantastiskt, men det duger som snabblunch. Nästa seminarie utlovar mingel på slutet. Då borde mer mat ingå, kan man tycka.

tisdag 30 juni 2009

Men ändå...

... en mindre betraktelse kan krävas.

Det blir väldigt mycket snack här. Många ord ur många munnar. Många gånger, och inte för första gången. Det mesta är sagt förut, tvivel kastas mot varandras argument och tolkningar. Förklaringar ges och leder ibland till samsyn, ibland inte. Men oavsett det - mest snack. Tänk om varje seminarium hade ett krav på sig att leda till ett resultat. Ett nästa steg. Ett åtagande från medverkande att göra någonting. Någonting. Vad som helst.

Fast samtidigt. Det är ändå bra. Folk träffas. Ibland i nya konstelationer, och ibland kan det leda till nya tankebanor. Man kanske tar med sig någonting från ett oväntat möte, och kanske återupptar man en kontakt när man kommit hem. Man kan ju hoppas.

Gotländsk sommarnatt

Dagens värme har börjat lägga sig, och en något kyligare vind driver in. Det är bra, för mitt hotellrum är varmt och lite kvavt. Genom fönstret ser jag lite av Östersjön, och några hus i denna mycket speciella stad.

En dag med mingeleliten är till ända. Kände mig lite inkastad och frånvarande efter en tidig morgon men börjar väl finna mig till rätta. Ska ju vara här ett par dagar också så det hyddar nog till sig.

Har bevistat två seminarier inom teman som till viss del hör ihop. Det ena handlade om det som ska vara det svenska EU-ordförandeskapets ledstjärna - "The Eco Efficient Economy" - och det andra om framtida transport system. Nu har jag sagt det, men tänker inte kommentera det. Det är ju inte det den här bloggen handlar om. Lyssnade på centerledaren också, som framför allt la sitt fokus på jämställdhet och energi- och klimatpolitik.
Sen hade vi ett mingel som anordnades av min arbetsgivare. Mycket folk, god mingelmat med både varmrökt lax, lambog, kycklingspett, rostbiff, ost, jordgubbar bland annat. Festligast av allt i det sammanhanget var ändå att se vissa personer som i vanliga fall är ytterst städade och professionella, och som nu på kvällen uppenbarligen hade kostat på sig att slappna av på ett par olika mingel redan innan. Mänskligt och kul. Själv höll jag mig kort på gratisspriten, och var naturligt rolig...

I morgon väntar först en frukost som enligt uppgift ska vara helt ok, och sen ett lunchmöte. Ok, jag får väl trycka in något nyttigt seminarium på förmiddagen också kanske.

måndag 29 juni 2009

Willy Kyrklund

Bara en kort notis om detta som inte kan och inte får passera onämnt. Att Willy Kyrklund har lämnat oss. En stor författare.

Almedalen

Almedalen nästa. Tidigt flyg i morgon bitti för att sedan under några dagar göra mitt för den svenska opinionsbildningen. Dagar fulla av snack, mingel, nya och gamla bekantskaper och en del nytt att lära kanske. Det ska bli spännande att se det i verkligheten. Jag har aldrig varit där förr, men alla säger att det är en speciell upplevelse. Ett vuxenkollo. En plats där alla viktiga personer möts. Men jag undrar hur mycket man orkar med. Det mesta blir ju jobbigt i allt för koncentrerad form. Kanske kan det bli lite tid över till ett fårsafari. En lammskalle. Lite "dricke" på en uteservering.

Jag räknar med att kunna lämna en och annan rapportering ur grytperspektiv, bara uppkopplingen funkar som den ska...

Ont, det gör ont!

Som vissa i läsekretsen redan vet så stundar bröllop. Det finns en sed i det här landet som går ut på att den som väljer att inträda i äktenskap, också ska bjudas på en dag med fina upplevelser av sina vänner. Den dagen inträffade för min del i lördags.
Visst blev det en fin dag, men kroppen som inte är helt van vid så mycket fysisk ansträngning på en gång är fortfarande lite öm och stel. Fingrarna fungerar som tur är, så det här klarar jag av att skriva utan allt för stor smärta.

För att verkligen slicka mina sår och vila ikapp lite förlorad sömn, ägnades sedan söndagen till stor del åt trädgårdsarbete med gräsklippning...

fredag 26 juni 2009

I fiskens tecken

Fisken ligger på botten. Den somnar alltid en liten stund så här på kvällen. Sen håller den sig ganska lugn. Men framåt morgonen börjar den plaska och skvätta, bubbla och kasta sten, för att väcka oss och få sin frukost. Så är det att vara fiskvakt för en bortskämd liten guldfisk.

Hur som helst - nu sitter man här med välfylld mage igen. Efter en trevlig middag på Östgötakällaren på hemvägen tog vi ett litet glas rosé på Sardin, och sen blev det jordgubbar och glass från ICA hemma i soffan. Fullt i magen som sagt, och väldigt nöjd. Nöjd även med att bo på Södermalm nära allt det här trevliga. Så nu ligger vi lugna i soffan, och lär väl snart knoppa in. Men frampå morgonkvisten börjar man väl vrida och vända på sig, och ganska snart fantisera kring sin frukost. Hmm - jag känner igen det där beteendet...

torsdag 25 juni 2009

Premiär!

Jag tror att det blir premiär i kväll.

Picknic. Det är närapå skamligt att inte ännu ha legat utslagen i gräset med god mat och dryck, men faktum är att det inte har hänt än under det här året. En kort sittning i parken med en kaffe eller glass kanske. En inomhuspicknic på midsommarafton - javisst. Men den där regelrätta? Nej, som sagt. Inte än.

Men nu tror jag att min kära fästmö har förberett någonting. Kanske lite goda korvar och ostar. En välkyld mousserande. Frukt och sallader. Och helt säkert paj. Paj, paj, paj... M's paj är den bästa! Och sen kan vi ligga där i gräset, höra vinden i träden, känna doften från marken, och låta sommarkvällen svepa in och omsvepa oss. Å, det är skönt...

Bara någon timme till, sen blir det rusning mot Söders höjder!

onsdag 24 juni 2009

Sol i hjärta, sol i sinne...

...men glada grytan måste sitta inne.

Samtidigt som sommaren har slagit sin varmaste famn kring hufvudstaden pågår ändå verksamheter som om inget hade hänt. Det betyder bland annat att jag måste sitta på en transportkonferens hela dagen, i stället för att hänga runt med en fika i parken. Eller ja - hela dagen... jag vet inte det jag. Framåt tretiden är det jag som flippar ut från kontoret.

Den där gamla ramsan förresten. "Sol ute, sol inne. Sol i hjärta, sol i sinne." Den hade mormor som broderad väggbonad. Det roligaste var att "Sol" var lite kantigt, så det gick att läsa som 50 l.

tisdag 23 juni 2009

Alternativa morgnar

Jag är hemma igen!
Verksamhetsplaneringen var väl inget under av produktivitet, men kanske ändå gav något inför fortsättningen. Dagens mål var ju ändå en gratis middag på krogen...

För alla er som svävat i undran under dagen, så föll mitt val på serranoskinka med grillad sparris till förrät, och pilgrimsmusslor till varmrätt. Förrätten kändes fräsch och faktiskt oväntat riklig. Varmrätten innehöll en väldigt trevlig lins- och fläskröra som ackompanjerade musslorna. Däremot hade jag kunnat vara utan den lilla pestoklicken som befläckade varje muskel.

Sen lär man alltid känna sina kollegor lite extra under en middag. Jag gillar till exempel idén att göra som min chef varje morgon. Uppstigning 06.20, sedan 50 minuter som ägnas tillagning av kaffe med skummad mjölk, samt läsning av morgontidning, innan morgontoalett och frukost tar vid. Lugn och ro under närmast rituella former. Fast för egen del går de där 50 minuterna åt till att i halvdvala knåpa ihop sjuka drömmar som matchar de nyheter och reportage på P1 som strömmar ut genom min klockradio...

Hörna!

I afton väntar arbetsmiddag. Dagen ägnas åt verksamhetsplanering, och därefter en tur ut på byn med lilla avdelningen. Av stimulerande diskussioner dammande strupar, fuktas enligt plan med en drink på stan innan stegen ställs mot Clas på Hörnet. Jag har redan börjat fundera på val av rätter. Utgår från att det är fritt val, även om det ju kan hända att chefen redan har bestämt. Fast det går bra. Han är något av en gourmet.

Sen ser jag att de har champagnebar i parken också. Inte illa...